Sverigedemokraterna vill landsbygdstesta ny lagstiftning
I en debattartikel som publicerades i Aftonbladet den 12 oktober 2024 framför Sverigedemokraterna (SD) ett förslag om att all ny lagstiftning ska genomgå en konsekvensanalys med särskilt fokus på landsbygden. Partiet menar att dagens lagstiftning ofta utformas utifrån stadscentrens perspektiv och att detta kan leda till oavsiktliga negativa effekter på mindre orter.
Bakgrund till förslaget
Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) bodde cirka 20 procent av Sveriges befolkning i områden som klassas som glesbygd eller landsbygd år 2023. Samtidigt visar en undersökning från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att 62 procent av kommunerna utanför de tre största storstadsregionerna upplever att nationella regler inte tar tillräcklig hänsyn till lokala förhållanden.
SD hänvisar till Norges modell där nya lagar regelbundet testas mot landsbygdsverkningar innan de antas. I Norge har denna praxis, kallad “landdistriktstest”, varit en del av lagstiftningsprocessen sedan 2018 och har enligt en utvärdering från Norsk institutt for by- og regionforskning (NIBR) minskat antalet lagförslag som får efterföljande justeringar med 17 procent.
Vad innebär ett “landsbygdstest”?
Förslaget innebär att varje nytt lagförslag ska:
- Genomgå en analys av hur det påverkar tillgång till service såsom vård, skola och kollektivtrafik i landsbygdskommuner.
- Bedöma ekonomiska konsekvenser för småföretag och jordbruk.
- Inkludera ett samrådsförfarande med företrädare för landsbygdsorganisationer och lokala myndigheter.
- Redovisa resultatet öppet i regeringens proposition innan riksdagsbehandling.
SD menar att ett sådant förfarande skulle öka transparensen och minska risken för att lagar får oönskade sidoeffekter på landsbygden.
Jämförelse med norsk erfarenhet
I Norge har “landdistriktstest” lett till konkreta justeringar i flera lagar, exempelvis:
- Ändringar i vägunderhållslagen som ökade anslagen till sekundära vägar i nordliga fylken.
- Modifieringar av miljölagstiftningen som tog hänsyn till rennäringens behov i Finnmark.
- Anpassningar av skollagen som säkerställde tillgång till högstadieskolor i mindre kommuner genom ökade statsbidrag.
Enligt NIBR-rapporten från 2022 har dessa justeringar bidragit till en förbättrad upplevd servicegrad med 9 procent i landsbygdskommuner jämfört med före testets införande.
Kritik och stöd från andra partier
Förslaget har mottagits med blandade reaktioner. Miljöpartiet uttrycker oro för att ett särskilt landsbygdsfokus kan försämra arbetet med nationella klimatmål om lokala särintressen får för mycket vikt. Å andra sidan har Centerpartiet och Liberalerna framhållit att en ökad landsbygdsperspektiv i lagstiftningen är nödvändig för att minska stad‑landsklyftan.
Ekonomikommittén i riksdagen har påpekat att ett extra analyssteg kan förlänga lagstiftningsprocessen, men att kostnaden kan vägas mot potentiella besparingar från färre efterföljande ändringar.
Potentiella effekter för svensk landsbygd
Om förslaget antas skulle det kunna påverka flera politikområden:
- Infrastruktur: större fokus på underhåll av landsvägar och bredbandsutbyggnad i glesbygd.
- Utbildning: säkerställande av tillgång till gymnasieutbildning inom rimligt avstånd för alla elever.
- Hälso- och sjukvård: krav på att nya vårdreformer inte försämrar tillgången till primärvård i mindre orter.
- Näringsliv: bedömning av hur skatte- och regeländringar påverkar småföretag och lantbruk.
En preliminär konsekvensanalys som SD låtit göra genom tankesmedjan Den Nya Ekonomifakta uppskattar att ett landsbygdstest kunde minska antalet lagförslag som senare kräver korrigeringar med ungefär 12–15 procent, baserat på norsk erfarenhet och svenska kommuners feedback.
Slutsats
Sverigedemokraternas förslag om att landsbygdstesta ny lagstiftning syftar till att öka hänsynen till landsbygdens unika förutsättningar i den svenska lagstiftningsprocessen. Genom att låna inspiration från Norges modell och komplettera med konkreta analyskrav hoppas partiet kunna minska gapet mellan stad och land. Förslaget kommer att debatteras vidare i riksdagen under kommande session, och dess utgång kommer att bero på hur väl andra partier väger behovet av regional rättvisa mot krav på effektiv och snabb lagstiftning.
