SSC Space leder utvecklingen av rymddatainsamling – men statliga bolaget väntar fortfarande på sin första satellit

Den svenska rymdsektorn befinner sig i en period av kraftig tillväxt. Efterfrågan på pålitlig data från lågbanesatelliter har ökat explosionsartat, driven av allt från klimatövervakning och precisionsjordbruk till försvar och telekommunikation. I detta landskap har SSC Space, ett dotterbolag till den statligt ägda Swedish Space Corporation (SSC), etablerat sig som en av de främsta aktörerna när det gäller att ta emot, bearbeta och distribuera rymdinformation från ett växande antal satelliter.

Samtidigt har det statliga rymdbolaget självt ännu inte lyckats få upp sin första egen satellit i omloppsbana. Enligt Charlotta Sund, vd på SSC Space, beror förseningen på att organisationen inte var fullt förberedd på den snabba upptrappningen av marknaden.

“Vi har inte riktigt varit beredda på den här snabba upptrappningen”, säger Charlotta Sund.

Bakgrund och nuvarande läge

SSC Space har sina rötter i Esrange Space Center utanför Kiruna, en anläggning som sedan 1960‑talet har stödjt både forskningsraketer och satellituppskjutningar. Under de senaste fem åren har bolaget byggt ut sina markstationer och molnbaserade plattformar för att kunna hantera dataflöden från både kommersiella och statliga satelliter. Enligt SSC:s årsrapport 2025 behandlade bolaget över 2,3 miljoner datahämtningar från lågbanesatelliter under året, vilket motsvarar en ökning med cirka 38 % jämfört med 2023.

Den globala marknaden för jordobservationsdata växer snabbt. En rapport från Euroconsult 2023 uppskattar att branschen kommer att nå ett värde på cirka 10,5 miljarder USD år 2027, drivet av ökade behov av klimatdata, katastrofövervakning och precisionsjordbruk. Trots denna efterfrågan har det statliga rymdbolaget, som ansvarar för Sveriges nationella rymdpolicy och vissa forskningsuppdrag, ännu inte lyckats lansera sin egen satellit.

Utmaningar i en snabbt växande marknad

Förseningen kan förklaras av flera samverkande faktorer:

• Finansiella begränsningar: Statliga rymdprojekt konkurrerar ofta om begränsade anslag med andra samhällssektorer, vilket kan fördröja upphandling och utveckling.
• Teknisk komplexitet: Att utveckla en satellit som klarar av att leverera högkvalitativ data i realtid kräver avancerad kompetens inom både hårdvara och mjukvara, något som tar tid att bygga upp internt.
• Reglerande processer: Tillstånd för uppskjutning, frekvenstilldelning och rymdtrafikledning innebär flera administrativa steg som kan förlänga tidplanen.
• Marknadsosäkerhet: Den snabba förändringen i efterfrågan gör det svårt att fastställa exakt vilken typ av satellit som kommer att ge bäst avkastning på investeringen.

Charlotta Sund betonar att SSC Space har valt att fokusera på att stärka sin markinfrastruktur och datahanteringskapacitet istället för att satsa på egen satellitutveckling i nuläget. Detta gör att bolaget kan erbjuda tjänster till både etablerade aktörer och nya entrants utan att behöva bära hela risken för en egen uppskjutning.

Framtidsutsikter och rekommendationer

För att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft i den globala rymdsektorn behöver både statliga och kommersiella aktörer hitta sätt att snabbare gå från idé till uppskjutning. Några möjliga åtgärder är:

• Öka anslagen till rymdinnovation genom riktade forskningsbidrag och offentlig‑privat samverkan.
• Skapa en nationell satellitutvecklingsplattform som delar kostnader och risker mellan flera intressenter.