Ökat kärnvapenhot enligt Sipri

Forskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) varnar för att risken för kärnvapenkonflikt har ökat betydligt de senaste åren. Enligt institutets årliga bedömning av upprustning, nedrustning och internationell säkerhet flyttas kärnvapenspetsar allt oftare från lager till stridsberedda robotar, samtidigt som flera kärnvapenstater påbörjar omfattande moderniseringsprogram.

Vad visar Sipri‑rapporten?

Sipri:s 2024‑rapport pekar på att världens totala lager av kärnvapen uppgår till ungefär 12 500 stridsspetsar, varav cirka 3 800 är placerade på missiler som kan avfyras inom några minuter. Rapporten noterar också att både Ryssland och USA har flyttat ett betydande antal spetsar från sina centrala lager till mobiliserade uppskjutningsplattformar, vilket minskar tiden mellan beslut och eventuell användning.

Dessutom pågår moderniseringsinsatser i minst sju kärnvapenstater. Dessa program omfattar nya missilsystem, uppgraderade flygbaserade bärraketer och förbättrade ubåtsbaserade plattformar. Enligt Sipri är målet inte bara att behålla nuvarande kapacitet utan att öka både räckvidd och precision, vilket i förlängningen kan leda till större arsenaler på lång sikt.

Modernisering och uppladdning av robotar

En särskild oro gäller Iskander‑systemet, som visas på bilden i den ursprungliga Aftonbladet‑artikeln. Iskander är en kortdistansballistisk robot som ofta kopplas ihop med taktiska kärnvapen på grund av dess förmåga att leverera kärnstridsspetsar med hög precision över korta avstånd. När Ryssland flyttade kärnvapen till sådana system under en övning i maj 2024, signalerade det en beredskap att använda kärnvapen i ett tidigt skede av en konflikt.

Samtidigt har USA börjat omplacera delar av sin kärnvapenarsenal till den nya markbaserade roboten LRSO (Long Range Standoff Weapon) och uppgraderat sina Trident‑II D5‑missiler på ubåtar. Båda länderna betonar att dessa åtgärder är nödvändiga för att upprätthålla trovärdig avskräckning, men experter varnar för att de också sänker tröskeln för användning.

Experternas varning

Karim Haggag, chef för Sipri, säger i ett pressmeddelande att “ansträngningarna för att minska kärnvapnens roll och antal vrids tillbaka flera årtionden”. Han framhåller att när länder gör sina nationella försvar starkt beroende av kärnvapen ökar risken för missförstånd, felbedömningar och oavsiktlig eskalering.

Andra forskare, såsom Dr. Patricia Lewis från Chatham House, påpekar att moderna kommunikations- och tidigvarningssystem inte har hängt med i den tekniska utvecklingen av leveranssystemen. Detta ökar sannolikheten för att ett falskt larm eller en teknisk felkälla kan utlösa ett kärnvapenutlösande beslut.

Vad kan göras?

För att vända utvecklingen föreslår Sipri flera konkreta åtgärder:

• Återuppta och stärka bilaterala vapenkontrollavtal mellan USA och Ryssland, inklusive begränsningar av taktiska kärnvapen.
• Öka transparensen kring moderniseringsprogram genom ömsesidiga inspektioner och rapportering.
• Invester i kriskommunikation och gemensamma incidentförebyggande centra för att minska risken för feltolkningar.
• Stödja internationella initiativ som FN:s förbud mot kärnvapen (TPNW) samt främja kärnvapenfria zoner i konfliktutsatta regioner.

Genom att kombinera politisk vilja, teknisk övervakning och diplomatisk dialog finns det fortfarande möjlighet att bromsa den upptrappade kärnvapenutvecklingen och återställa någon av den stabilitet som rådde under det kalla krigets senare år.

Källa: Here