Arvin Khoshnood lever under skydd efter mordförsök
En kväll i september 2023 hörde den irankännaren och akademikern Arvin Khoshnood hur någon knackade på dörren till hans villa. När hans fru öppnade stod en 17‑årig pojke beväpnad med kniv utanför och hade fått i uppdrag att mörda henne. Frun slog snabbt igen dörren och paret larmade 112. Händelsen beskrivs i polisens förundersökning som ett ”fett enkelt jappjobb” av de misstänkta gärningsmännen.
Även om pojken senare dömdes för medverkan i mordförsöket, har hotet mot Khoshnood inte försvunnit. Nästan ett år senare tvingas han och hans familj fortfarande leva på skyddad ort, en situation som påverkar varje detalj i deras vardag.
Bakgrund och hotbild från den iranska regimen
Flera år innan attentatet hade Säkerhetspolisen varnat Khoshnood för att hans engagemang i Iranfrågan kunde göra honom till ett mål. Enligt Säpo har den iranska regimen tidigare använt ombud för att planera och genomföra våldsdåd i Sverige, samt bedrivit underrättelseinhämtning mot exiliranier (Säpo).
Under rättegången framkom att uppdraget kom från en person som använde aliaset ”Tartarus”. Senare utredningar kopplade detta alias till den internationellt efterlyste gängmannen Dante Peykar, som tros befinna sig i Iran. Khoshnood är övertygad om att det är den iranska regimen som ligger bakom mordplanerna.
Livet på skyddad ort
Att leva under skydd innebär att varje aktivitet måste planeras i förväg. Khoshnood berättar att han inte längre kan vakna upp och spontant bestämma sig för en träff med vänner eller en familjeaktivitet. Kontakt med släkt och vänner är kraftigt begränsad, och det sociala liv som tidigare präglade hans hem har i stort sett försvunnit.
Familjen har också tagit fram ett testamente och har mentalt förberett sig på att nya attentatsförsök kan komma. Enligt polisen fanns det i de beslagtagna meddelandena instruktioner om att ”om det misslyckas kommer ni ej få tag på han igen på ett bra tag. Gör inga tabbar”. Detta har ökat familjens vaksamhet.
Krav på kraftfullare åtgärder från staten
Khoshnood efterlyser tydligare och kraftfullare insatser från den svenska regeringen mot den iranska regimen. Han pekar på tre huvudsakliga områden:
- Diplomatiska och ekonomiska sanktioner som riktar sig mot regimen.
- Stängning av institutioner som används av iranska underrättelsetjänster i Sverige.
- Ökat stöd till den iranska oppositionen både inom och utanför landet.
Samtidigt betonar han att flera svenska myndigheter redan har gjort viktigt arbete. Han uttrycker särskild tacksamhet mot polisen, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna för deras hantering av ärendet, men menar att ökade resurser skulle göra deras insatser ännu mer effektiva.
Framtidsutsikter och kamp för ett demokratiskt Iran
Trots hotet säger Khoshnood att han inte tänker låta rädslan styra hans handlingar. Han har sitt testamente klart, men väljer att fortsätta sitt arbete för ett fritt Iran. Han menar att så länge den iranska regimen finns kvar kommer hotet mot exiliranier att bestå, och därför är hans engagemang nödvändigt.
I en intervju i riksdagen, där han deltog i ett seminarium om den iranska regimens mordförsök på exiliranier, sammanfattade han sin inställning:
“Jag längtar inte efter döden, men jag kommer inte heller att hålla tyst för att jag är rädd. Jag låter inte rädslan styra mig, utan använder den som en styrka för att fortsätta kämpa.”
För läsare som vill ta del av hela rapporteringen finns källan här: Here.
