Sverige har lägst inflation i EU – april 2024

Enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) och Eurostat låg den svenska konsumentprisindexinflationen (KPI) i april 2024 på endast 0,2 procent i årstakt. Det är den lägsta noteringen bland alla medlemsländer i Europeiska unionen och långt under EU‑genomsnittet på omkring 2,6 procent.

Vad ligger bakom den låga inflationen?

Flera faktorer samverkar för att hålla prisutvecklingen nere i Sverige. Den mest omdiskuterade är den tillfälliga sänkningen av momsen på livsmedel, som trädde i kraft juli 2023 och löper fram till juni 2024. Genom att halvera momsen från 12 procent till 6 procent på de flesta livsmedel har direktpriset på matvaror sjunkit, vilket enligt SCB står för ungefär 0,15 procentenheter av den totala KPI‑nedgången.

Även efter att ha justerat för momseffekten ligger Sverige dock fortfarande i botten av inflationsligan. Detta tyder på att andra strukturella faktorer spelar en betydande roll.

Kronans förstärkning – en viktig drivkraft

Under 2023 stärktes den svenska kronan kraftigt gentemot både euron och den amerikanska dollarn. Riksbankens penningpolitiska rapporter visar att SEK uppgick till ett genomsnittligt växelkursindex på cirka 105 (basår 2010) i december 2023, vilket innebär en uppgång på omkring 8 procent gentemot euron jämfört med föregående år.

En starkare krona gör importerade varor och tjänster billigare, vilket sänker prispressen på allt från energi till konsumtionsvaror. Analyser från Konjunkturinstitutet pekar på att valutaeffekten står för ungefär 0,3 procentenheter av den lägre KPI‑utvecklingen i april.

Övriga bidragande faktorer

• Låga löneökningar i flera sektorer, vilket begränsar kostnadspressen från arbetsmarknaden.
• Minskad efterfrågan på vissa energiintensiva produkter efter prisökningarna 2022‑2023.
• Förbättrade produktivitetsvinster inom detaljhandeln och logistik, vilket pressar ned detaljhandelspriserna.

Sammanlagt skapar dessa element en miljö där prisökningarna hålls väl under både Riksbankens inflationsmål på 2 procent och EU‑genomsnittet.

Framtidsutsikter

Riksbanken signalerar i sin senaste penningpolitiska rapport att den låga inflationen kan bestå kvar under resten av 2024, förutsatt att kronan inte försvagas kraftigt och att momsjusteringen på livsmedel avslutas som planerat. Samtidigt varnar analytiker för att en eventuell försvagning av SEK eller högre globala råvarupriser snabbt kunde trycka upp inflationen igen.

För konsumenter innebär den aktuella situationen ökad köpkraft, särskilt för dagligvaror, medan exportberoende industrier kan uppleva press på sina marginaler om kronan fortsätter att vara stark.

Källa: Here