Utlandssvenskarna kan bli vågmästare i höstens val
Inför riksdagsvalet 2022 skilde ungefär 46 000 röster mellan Tidöpartierna och de rödgröna blocken. Med omkring 220 000 svenska medborgare som är skrivna utomlands och ett valdeltagande som historiskt ligger runt 30 procent bland dessa väljare, kan en liten ökning av deltagandet få en betydande effekt på valutgången.
En potentiellt avgörande grupp
Enligt preliminära siffror från Valmyndigheten står knappt 220 000 utlandssvenskar i röstlängden inför valet hösten 2024. Även de som inte automatiskt får röstkort kan rösta på ambassader, konsulat eller genom brev, förutsatt att de har giltig legitimation och, vid brevrästning, två vittnen över 18 år.
– I jämna lägen är det ju en helt avgörande grupp, säger Mattias Karlsson, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (SD). Han pekar på att endast drygt 30 procent av utlandssvenskarna brukar rösta, vilket innebär att en ökning med bara några procentenheter kan röra sig om tiotusentals röster.
Historisk övervikt åt höger
Den största undersökningen av utlandssvenskarnas röstvärden gjordes av forskare vid Göteborgs universitet efter valet 2014. Studien visade att 36 procent av de svarande utlandssvenskarna lade sin röst på Moderaterna, jämfört med rikssnittet på 23 procent. Liberalerna fick också ett tydligt högre stöd, medan Socialdemokraternas stöd låg på 15 procent jämfört med 31 procent i riksdagsvalet.
– Jag tror väl att det fortfarande är en övervikt åt höger i den här gruppen, säger Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetarprofessor och medförfattare till den 2014‑studien.
Sverigedemokraterna hade 2014 ett lägre stöd bland utlandssvenskar (7 procent) än deras rikssiffra (13 procent). Sedan dess har partiets stöd ökat både i riket och, enligt anekdotiska rapporter från partiets aktivister, även bland svenskar utomlands.
Partiernas riktade insatser
Införet höstens val har SD tillsatt en särskild arbetsgrupp som arbetar med att bygga nätverk av sympatisörer i länder med många svenskar, såsom USA, Norge, Storbritannien, Spanien och Thailand. Målet är att säkerställa att partiets valsedlar finns tillgängliga på ambassader och konsulat samt att personliga kontakter kan användas för att informera om rösträtt och röstningsförfarande.
Socialdemokraterna har också ökat sin närvaro. Lawen Redar, riksdagsledamot (S), beskriver hur en valdebatt i Svenska kyrkan i Paris den 22 maj gav henne en “aha‑upplevelse” då publiken visade stort engagemang för frågor som svensk tillväxt och arbetslöshet.
– När vi har en så hög arbetslöshet så blir det också den bilden som utlandssvenskar ser, och de vill ju att det ska gå bra för Sverige, säger Redar.
Moderaterna och Liberalerna planerar liknande riktade kampanjer, även om de exakta detaljerna ännu inte har offentliggjorts. I förra valet skickade Moderaterna personliga videohälsningar från statsminister Ulf Kristersson till alla utlandssvenskar i röstlängden och kampanjade bland annat i Hyde Park, London.
Valmyndighetens åtgärder
På uppdrag av regeringen har Valmyndigheten i år intensifierat sina insatser för att underlätta utlandsröstning. Detta inkluderar riktad information till omkring 82 000 personer som riskerar att falla ur röstlängden samt ett nytt alternativ som låter utlandssvenskar förtidsrösta när de är på tillfälligt besök i Sverige.
Röstkort och brevröstningsmaterial skickas ut i juli, och brevröster från utlandet får börja skickas den 30 juli. För att rösta med brev krävs ett särskilt brevröstningsmaterial samt två vittnen över 18 år.
Slutsats
Med en potentiellt vågmästarroll för de cirka 66 000 utlandssvenskar som faktiskt röstar (30 procent av 220 000) kan även små förändringar i deltagande eller partiella preferenser få en märkbar effekt på valutgången. Partiets strategier, stödda av både historisk forskning och aktuella initiativ från Valmyndigheten, visar att frågan om utlandssvenskarnas röster har flyttat från periferin till ett centralt fokus i höstens valkampanj.
Källa: Here
