Fientlighet mot hbtqi-personer på nätet – en ny studie från FOI visar både hat och hopp
Studiens omfattning och metod
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har granskat över 4 000 kommentarer som publicerats i öppna diskussionstrådar på Facebook, X (tidigare Twitter), TikTok och Flashback under perioden 2024‑2026. Materialet omfattar 90 separata trådar där ämnen som rör hbtqi-rättigheter har varit i fokus. Genom att kombinera kvantitativ analys med kvalitativ läsning har forskarna kunnat identifiera både återkommande mönster av negativitet och exempel på konstruktivt stöd.
Resultat: hat, konspirationsteorier och kräkemojis
En tydlig majoritet av de undersökta kommentarerna uttryckte negativitet mot hbtqi-personer. Vanliga inslag var hån, påståenden om att personer får finnas men inte synas, samt konspirationsteorier som kopplar hbtqi‑frågor till bredare samhällsförändringar. Emojis som signalerar illamående eller äckel – särskilt kräkemojis – förekom frekvent och användes ofta för att förstärka negativa budskap.
Analysen visade att plattformen X stod för den högsta andelen fientliga inlägg, samtidigt som den hade det lägsta antalet stöttande kommentarer. Detta mönster tyder på att samtalsklimatet på vissa forum kan förstärka upplevelsen av otrygghet för de som är öppna med sin sexuella läggning eller könsidentitet.
Stödjande kommentarer kan göra skillnad
Trots den övervägande negativa tonen fanns det också tydliga exempel på positiv respons. I vissa fall ledde ett större antal stöttande kommentarer på ett Facebookinlägg till att dessa kommentarer placerades högre upp i tråden, vilket ökade deras synlighet för andra läsare. Forskarna noterar att detta kan fungera som en enkel men effektiv motvikt till hatfyllda budskap.
Sara Brunnberg, enhetschef på FOI, förklarar att ökningen av fientliga kommentarer ofta sammanfaller med specifika händelser, till exempel när nya lagförslag om könstillhörighet har debatterats eller trätt i kraft. Detta pekar på att externa politiska processer kan påverka tonen i nätdiskussioner.
Reaktioner från RFSL och jämställdhetsminister Nina Larsson
RFSL bekräftar bilden av ett förändrat klimat. Enligt förbundsordförande Lovise Brade har tonen mot hbtqi‑personer blivit grövre sedan mitten av 2010‑talet, något som både speglas i ett mer polariserat politiskt landskap och i den ökade synligheten av hbtqi‑personer själva. Hon betonar att stöd från personer utanför communityt – exempelvis föräldrar som aktivt deltar i Pride‑tåget – spelar en viktig roll för att motverka isolering och öka tryggheten.
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) kommenterar studiens resultat med att ”överlag är det en mörk bild som målas upp”, men samtidigt lyfter hon fram att de positiva kommentarerna visat sig ha effekt. Hon ser hatet mot hbtqi‑personer som ett samhällsproblem som kräver ytterligare forskning och tydliga åtgärder för att kunna bemöta de underliggande krafterna bakom näthatet.
Vad betyder detta för samhället?
Studien från FOI visar att näthat inte är ett isolerat fenomen utan ofta kopplas till bredare samhällsströmningar och politiska händelser. För att kunna utveckla effektiva insatser behövs kontinuerlig övervakning av diskussioner på olika plattformar samt ett samarbete mellan myndigheter, civilsamhälle och plattformsföretag. Samtidigt pekar resultaten på att även små mängder av stödjande röster kan förändra synligheten och därmed potentiellt minska upplevelsen av hot.
Genom att kombinera fakta från en oberoende forskningsinstitution med perspektiv från både intresseorganisationer och politisk ledning får läsaren en nyanserad bild av både utmaningar och möjliga vägar framåt i arbetet för en tryggare och mer inkluderande digital miljö.
Källa: Here
