Sveriges flaskhalsintäkter – en kritisk fråga för elpriserna

Under de kommande tio åren beräknar Svenska Kraftnät att omkring 200 miljarder kronor kommer att samlas in i så kallade flaskhalsintäkter. Dessa pengar uppstår när elpriserna skiljer sig åt mellan olika elområden och betalas i huvudsak av svenska hushåll och företag. Intäkterna är därför direkt kopplade till hushållens elkostnader och har blivit ett återkommande ämne i den svenska energidebatten.

Bakgrund och omfattning

Flaskhalsintäkterna är en bieffekt av den europeiska elmarknadens konstruktion. När överföringskapaciteten mellan elområden är begränsad uppstår prisskillnader, och skillnaden mellan högre och lägre priser blir intäkt för systemoperatören. Enligt Energimarknadsinspektionens senaste analys står Sverige för nästan 56 procent av de oanvända flaskhalsintäkterna i EU, trots att vår ekonomi endast utgör ungefär tre procent av unionens samlade BNP. Denna snedfördelning gör frågan särskilt viktig för svenska konsumenter.

EU-kommissionen har under vintern lagt fram ett förslag som skulle öronmärka 25 procent av de oanvända flaskhalsintäkterna till gemensamma EU‑projekt. Om förslaget antas finns det en risk att en betydande del av de pengar som svenska hushåll och företag betalar in skulle användas till initiativ utanför Sveriges gränser.

Regeringens hantering i EU

Den nuvarande regeringen har hävdat att den säkrat Sveriges rätt att bestämma över intäkterna, men flera bedömare menar att löftet är svagt. Efter att statsminister Ulf Kristersson den 19 mars deklarerade att “vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad”, visade efterföljande förhandlingar att medlemsstaterna inte har accepterat Sveriges önskemål om ökad flexibilitet. Dessutom har det inte fattats något slutgiltigt beslut om att förhindra att intäkterna används i andra länder.

Under den tidigare energikrisen, när Socialdemokraterna satt i regering, förhandlades ett undantag som gjorde det möjligt att använda flaskhalsintäkterna för elstöd till hushåll. Den nuvarande regeringen misslyckades dock med att betala ut stödet i tid efter valet 2022, rikta det till de hushåll som drabbades värst och förlänga undantaget trots att Sverige var ordförandeland i EU 2023 när regelverket omförhandlades.

Socialdemokraternas förslag och krav

Socialdemokraterna i Europaparlamentet har arbetat för att återinföra ett bredare undantag som säkerställer att intäkterna stannar i Sverige och kan användas mer flexibelt för att sänka elkostnaderna. Partiet föreslår att pengarna främst riktas till:

• Direkt elstöd för hushåll med högsta energikostnader.
• Investeringar i lokal förnybar produktion och energieffektivisering.
• Stärkning av överföringskapacitet inom Sveriges egna elområden.

Enligt partiets Europaparlamentariker Sofie Eriksson är det avgörande att regeringen och dess företrädare i Europaparlamentet nu agerar för ett så omfattande undantag som möjligt. Hon betonar att utan ett tydligt svenskt stöd riskerar landet att låsa in hundratals miljarder kronor i komplexa EU‑regler som begränsar den nationella handlingsfriheten.

Förslaget att helt stoppa nya exportkablar samt uppgraderingar av befintliga förbindelser – inklusive Konti‑Skan Connect till Danmark, Aurora Line 2 till Finland och Fenno‑Skan 3 – har framförts som ett sätt att begränsa ytterligare intäktsflöden som kan dirigeras bort från Sverige. Socialdemokraterna menar att ett sådant stopp, kombinerat med ett flexibelt användningsutrymme för befintliga intäkter, skulle ge både omedelbar lindring för konsumenter och långsiktig stabilitet för elsystemet.

Vägen framåt

Förhandlingarna om elmarknadsreglerna går nu in i ett avgörande skede. Tid är en kritisk faktor, och resultatet kommer att påverka hur svenska hushåll och företag påverkas av elkostnaderna under de kommande åren. Enligt analytiker kan ett misslyckat utfall leda till att en stor del av de 200 miljarder kronorna i flaskhalsintäkter används till projekt utanför Sveriges gränser, vilket skulle minska landets möjlighet att styra sin egen energipolitik.

För att säkerställa att Sveriges intressen tillvaratas krävs:

• Tydliga ställningstaganden från regeringen och dess representanter i Europaparlamentet för ett nationellt undantag.
• Stöd för förslag som låter intäkterna användas till elkostnadssänkande åtgärder för hushåll och företag.
• Transparens i hur eventuella EU‑gemensamma projekt skulle finansieras och vilken nytta de skulle ge Sverige.