Ukrainska drönarexperter i Sverige – varning om felaktig upphandling
I början av oktober 2024 anlände tre ukrainska specialister på obemannade flygssystem till Sverige för att delta i den stora försvarsövningen Aurora 26. Deras närvaro har väckt en debatt om hur svenska myndigheter väljer och investerar i drönarteknik. En av experterna, känd under kallsignaturen ”Akatosh”, varnade tydligt: ”Ni måste bli bättre”.
Bakgrund: Aurora 26 och Sveriges försvarsbehov
Aurora 26 är en av Försvarsmaktens största nationella övningar och planeras att genomföras under 2026. Övningen syftar till att testa samverkan mellan mark-, luft- och sjöstyrkor samt att utvärdera nya tekniska lösningar inför ett eventuellt NATO‑medlemskap. Enligt Försvarsmaktens offentliga planering kommer övningen att involvera över 10 000 soldater och ett stort antal obemannade system för spaning, målpunktsutpekning och logistik.
I samband med övningen har Sverige också ökat sina anslag för obemannade flygssystem. Enligt Försvarsmaktens årsredovisning 2023 har investeringar i drönarteknik ökat med cirka 15 procent jämfört med föregående år, vilket speglar ett växande behov av moderna övervaknings- och attackförmågor.
Experternas budskap: ”Ni måste bli bättre”
Under en pressbriefing vid övningsområdet beskrev den ukrainske drönarpiloten ”Akatosh” de brister han uppfattat i svenska upphandlingsprocesser. Han pekade på tre huvudsakliga problem:
- Fokus på högpresterande plattformar utan tillräcklig vikt på operativ taktik och utbildning.
- Brister i systemens förmåga att fungera i elektromagnetiskt störda miljöer, något som har visat sig vara avgörande i den pågående konflikten i Ukraina.
- Otillräcklig integration mellan drönardata och befälssystem, vilket försenar beslutsfattandet i stridssituationer.
”Akatosh” betonade att Ukraina, trots begränsade resurser, har lyckats uppnå hög effekt genom enkelhet, snabb iteration och nära koppling mellan frontlinjen och utvecklingsteamet. Han uppmanade svenska beslutsfattare att låta slutanvändarna – soldaterna – ha större inflytande över kravspecifikationerna.
Vad säger experterna om svensk drönarteknik?
För att få en bredare bild har vi också konsulterat två oberoende källor:
- FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) publicerade 2023 en rapport om svenska obemannade system där man konstaterade att tekniken ofta är eftertraktad på exportmarknaden men att användarnas erfarenhet av komplexa elektroniska krigföringsscenarier är begränsad.
- Svenska Drönarförbundet har i en enkät bland sina medlemmar visat att 62 procent upplever att upphandlingsprocessen är för långsam och att tekniska specifikationer ofta inte matchar de faktiska behoven i fält.
Dessa observationer stämmer väl överens med de ukrainska experternas kritik och understryker behovet av en mer iterativ och användarcentrerad ansats.
Rekommendationer och framtidsutsikter
Både de ukrainska gästerna och svenska experter föreslår följande åtgärder för att förbättra Sveriges drönarkapacitet:
- Öka prototypningsfaserna och låta trupper testa system i realistiska övningsmiljöer innan stora seriebeställningar görs.
- Inrätta återkopplingsloopar där operatörernas erfarenheter direkt påverkar nästa generations kravspecifikationer.
- Samverka med ukrainiska och andra NATO‑partner som har omfattande stridserfarenhet av obemannade system för kunskapsutbyte.
- Säkerställa att upphandlingen väger in inte bara räckvidd och nyttolast, utan även robusthet mot elektronisk krigföring och enkelhet i underhåll.
Om dessa rekommendater följs finns det goda möjligheter för Sverige att bygga ett drönarflöde som både är tekniskt avancerat och operativt effektivt – en viktig tillgång inför både nationella övningar som Aurora 26 och eventuella internationella insatser.
För vidare läsning av den ursprungliga Aftonbladet‑artikeln, se källan nedan.
