Lagrådet riktar skarp kritik mot regeringens förslag om migration och asyl
I ett färskt yttrande varnar Lagrådet för att regeringens lagrådsremiss om utmönstring av permanenta uppehållstillstånd och anpassning till EU:s migrations‑ och asylpakt lider av allvarliga brister både i sak och i processen. Yttrandet, som är undertecknat av domare och före detta domare i Högsta domstolen, betonar att förslaget ser på flyktinginvandring på ett mekaniskt sätt och glömmer att reglerna i första hand handlar om människor.
Vad Lagrådet säger om människans rättigheter
I yttrandet skriver rådet: ”Invandring handlar om människor, vuxna och barn”. Detta citat används för att understryka att någon form av proportionalitet och individuell prövning måste ligga till grund för beslut om uppehållstillstånd. Enligt Europakonventionen och svensk rättsordning ska varje ansökan prövas utifrån behov av skydd, inte bara utifrån ett politiskt mål att minska antalet invandrare.
Brister i beredningsarbetet
Lagrådet pekar på flera konkreta problem:
- En förenklad syn på flyktinginvandring har lett till förslag som inte är tillräckligt genomlysta.
- Den demokratiska förankringen som remissförfarandet är avsett att säkerställa är bristfällig.
- Remissperioden har varit oacceptabelt kort, vilket har försvårat möjligheten för intressenter att lämna välgrundade synpunkter.
- Mycket av innehållet verkar styras av Tidöavtalet – det så kallade ”kontraktsparlamentarismen” – snarare än av en objektiv sakprövning.
Risk för att skyddsbehöriga stängs ute
Rådet varnar för att ett alltför strikt tillämpande av de nya reglerna kan leda till att även personer som enligt internationell lag har rätt till skydd nekas uppehållstillstånd. ”Systemet i vissa fall stänger gränsen för också dem som verkligen har rätt till internationellt skydd”, står det i yttrandet.
Anpassning trots brister – varför brådska?
EU:s migrations‑ och asylpakt träder i kraft i juni 2024. Lagrådet konstaterar att Sverige trots de identifierade bristerna måste anpassa sin lagstiftning nu för att uppfylla sina internationella åtaganden. Detta skapar en spänning mellan behovet av snabb anpassning och kravet på en kvalitativt god lagstiftningsprocess.
Kontext och siffror
Enligt Migrationsverket ansökte cirka 28 000 personer om asyl i Sverige 2023, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Samtidigt visar EU‑kommissionens rapporter att medlemsstaterna fortfarande brottas med att hitta en balans mellan effektiv gränskontroll och respekt för asylrätten. Dessa siffror understryker varje delsats i Lagrådet‑yttrandet om behovet av en nyanserad och individfokuserad approach.
Slutsats
Lagrådet uppmanar regeringen att ta kritiken på allvar, förlänga remisstiden där det är möjligt och se till att varje förslag grundas i en noggrann analys av både juridiska krav och mänskliga rättigheter. Endast på så sätt kan Sverige uppfylla både sina EU‑förpliktelser och sina egna värden om humanitet och rättssäkerhet.
Källa: Here
