VD‑bonusar trots fallande aktiekurser – en kritisk granskning

De senaste veckorna har Dagens industri uppmärksammat hur flera stora börsbolag betalar ut miljonbelopp i bonusar till sina vd:ar samtidigt som aktiekurserna pekar nedåt. Frågan om ersättningen är rimlig när aktieägarna ser värdet på sina innehav minska har väckt debatt bland investerare, styrelseledamöter och offentliga kommentatorer.

Exempel: AAK och Fabege

I fettillverkaren AAK fick vd Johan Westman en bonus på 19 miljoner kronor för räkenskapsåret 2025, enligt bolagets ersättningsrapport. Samtidigt noterades aktien en nedgång på ungefär 2,0 % under samma period (AAK -2,01 %).

Fastighetsbolaget Fabege belönade den tidigare vd:n Stefan Dahlbo med 2,9 miljoner kronor i bonus, medan aktien backade cirka 0,6 % (FABG -0,58 %). Båda bolagen motiverar delar av ersättningen med uppfyllda hållbarhetsmål, exempelvis minskade koldioxidutsläpp eller ökad andel förnybar energi i verksamheten.

Varför hållbarhetsmål kan vara problematiskt

Att koppla vd:ers bonus till hållbarhetskriterier låter i teorin ansvarsfullt, men i praktiken uppstår flera svårigheter:

• Hållbarhetsmål varierar kraftigt mellan branscher och bolag, vilket gör jämförelser mellan företag svåra.
• Målen är ofta kvalitativa eller svåra att kvantifiera, vilket ökar risken för subjektiv bedömning och därmed för potentiell godtycklighet i utbetalningen.
• När finansiella resultat samtidigt försämras kan ersättningen uppfattas som en belöning för misslyckande snarare än för framgång.

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning (2023) bör ersättningsstrukturer vara tydligt kopplade till bolagets långsiktiga värdeskapande och vara enkla att följa för både ledning och ägare. När målen blir för komplexa eller svårmätbara riskerar kodens intention att urholkas.

Vad säger forskning och regelverk?

Flera studier visar att traditionella aktiebaserade incitamentsprogram – där en del av lönen är kopplad till aktiekursutveckling över en längre period – tenderar att aligna intressena mellan vd:ar och aktieägare bättre än rena kontantbonusar.

En rapport från PwC (2022) om nordisk ersättningspraxis konstaterar att bolag som använder prestationsbaserade aktieoptioner uppvisar lägre volatilitet i vd‑ersättning och högre korrelation mellan ersättning och långsiktig aktiekursutveckling. Finansinspektionen har också betonat att ersättningskommittéer bör säkerställa att bonusar inte belönar kortsiktiga resultat på bekostnad av hållbar värdeökning.

Det är viktigt att notera att hållbarhetsarbete självklart bör vara en integrerad del av varje bolags strategi. Styrelser förväntas se till att klimat‑ och miljömål finns med i affärsplanen, men dessa mål behöver inte nödvändigtvis direkt styra utbetalningen av vd‑bonusar utan kan hanteras genom separat rapportering och uppföljning.

Rekommendationer för styrelser

För att stärka förtroendet hos ägarna och säkerställa att ersättningen främjar långsiktigt värdeskapande kan styrelser överväga följande åtgärder:

• Behålla eller utöka användningen av aktiebaserade incitament med tydliga vestingperioder på tre till fem år.
• Komplettera finansiella mål med ett begränsat antal konkreta, mätbara hållbarhetsnyckeltal som rapporteras separat från ersättningen.
• Säkerställa full transparens i ersättningsrapporten genom att tydligt redovisa hur varje komponent i bonusen har beräknats och vilka måluppfyllelser som ligger till grund.
• Regelbundet låta en oberoende ersättningskonsult granska strukturen för att undvika intressekonflikter och säkerställa efterlevnad av både kod och lagstiftning.

Genom att hålla ersättningsprogrammen enkla, tydligt kopplade till aktieägarens långsiktiga intressen och komplettera dem med separat uppföljning av hållbarhetsarbete kan bolag både belönara verklig prestation och behålla ägarnas förtroende.

Källa: Here