Kosovo står inför tredje valet på drygt ett år
Parlamentet i Kosovo har ännu inte lyckats enas om en ny president, vilket innebär att landet är på väg mot ett tredje val på mindre än femton månader. Situationen har fördjupat den politiska osäkerheten och väckt oro både inom landet och bland internationella aktörer.
Bakgrund till den politiska krisen
Efter det oavgjorda parlamentsvalet i februari 2021 kunde inget parti säkra egen majoritet. Albin Kurti, ledare för partiet Vetëvendosje (VV), bildade en koalitionsregering men förlorade ett förtroendeomröstning i mars 2022. Det utlöste ett nyval i december 2022, som heller inte gav ett tydligt resultat.
Efter valet i december 2022 har parlamentet försökt välja en president tre gånger, men ingen kandidat har nått den erforderliga två tredjedelsmajoriteten bland de 120 ledamöterna. Enligt BBC har de största partierna – VV, LDK och AAK – varit låsta i frågan om presidiet eftersom varje block kräver garantier för sina policyfrågor.
Vilka står bakom kandidaterna?
- Vetëvendosje (VV) förespråkar en kandidat som stärker landets självständighet och minskar beroendet av internationell övervakning.
- LDK efterträddar en mer moderat profil och vill ha en president som kan medla mellan etniska grupper.
- AAK betonar behovet av ekonomisk stabilitet och starkare band med Albanien.
Ingen av dessa positioner har kunnat kompromissa tillräckligt för att nå den nödvändiga majoriteten, vilket har lett till återkommande omröstningar utan resultat.
Effekter på regeringens arbete
Utan en president har landet svårt att fullfölja vissa konstitutionella uppgifter, exempelvis att godkänna vissa internationella avtal och att utse höga domare. Premiärminister Albin Kurti har varnat för att den fortsatta låsningen kan fördröja viktiga reformer som EU‑dialog och visumliberalisering.
Enligt en analys från Europaparlamentet kan den institutionella blockaden också påverka utbetalningar av EU‑stöd, som är kopplade till framsteg inom rättsstat och förvaltning.
Internationella reaktioner
USA:s ambassad i Pristina har uppmanat parterna att ”hitta en lösning som respekterar konstitutionen och folkets vilja”. EU:s särskilda representant för Kosovo, Tomáš Szunyog, har betonat att ett tredje val på kort tid riskerar att undergräva väljarnas förtroende för demokratiska institutioner.
NATO‑ledda KFOR har ökat sin närvaro något som en försiktighetsåtgärd, men betonar att deras uppdrag fortsatt är att upprätthålla en säker miljö, inte att ingripa i den politiska processen.
Vad händer nu?
Om parlamentet inte kan enas om en president inom den närmaste veckan förväntas presidenten för författningsdomstolen att utlysa ett nytt val, vilket skulle bli det tredje på drygt ett år. Analytiker menar att ett sådant val kan leda till ett tydligare mandat om väljarna straffar partier som uppfattas som blockerande, alternativt fördjupa fragmenteringen ytterligare.
För medborgarna innebär osäkerheten fortsatta utmaningar med vardagstjänster och ekonomisk planering. Enligt en undersökning från Gallup uttrycker över 60 % av invånarna oro över att den politiska instabiliteten påverkar jobbmöjligheter och offentliga tjänster.
