Året då illusionerna tog slut

2025 blev året då illusionerna om en trygg och stabil värld sprack. Den militära hotbilden mot Europa skärptes, och Rysslands angreppskrig mot Ukraina gick in i en ny fas där oförutsägbarhet blev ett strategiskt vapen. Samtidigt ökade antalet cyberangrepp, sabotage, psykologiska operationer och ekonomiska påtryckningar mot väst. Syftet var tydligt: att pröva vår sammanhållning, underminera tilliten och driva upp kostnaderna för det öppna och robusta samhället.

En ny verklighet

Sverige är inte i krig, men inte heller i fred. Vi befinner oss i en förkrigstid, där framtiden avgörs innan första skottet avlossas. Betydelsen av utfallet i Ukraina, och processen kring en fredsplan, kan inte överskattas. Det är inte bara Ukrainas öde som avgörs, utan hela Europas säkerhetsordning. Det innebär att även det vi gör i Sverige har betydelse. Ryssland bedömer inte bara vår militära förmåga utan också vår uthållighet, vår industriella bas, vår förmåga att fatta beslut som håller över tid och vår vilja att försvara våra värden.

Nato och Sveriges säkerhet

Med Sveriges inträde i Nato har landets säkerhet blivit en del av en större helhet, och våra åtaganden är en del av ett gemensamt försvar. Nato stärker oss, och vi stärker Nato. Men ett land som inte kan stå emot på hemmaplan kan inte heller bidra till alliansen. Därför blir motståndskraft, uthållighet och robusthet lika mycket Nato-frågor som nationella frågor.

Totalförsvaret

Totalförsvaret är en affärskritisk infrastruktur för Sverige, grunden för landets förmåga att stå starkt när det gäller som mest. Ett löfte mellan staten, medborgarna och näringslivet: att tillsammans bära ansvar när det behövs som mest. Det är här helheten avgör. Det militära försvaret kan stå redo, men om inte det civila försvaret i övrigt håller – om energin stannar, om digitala system släcks eller om logistiken bryter samman – då finns snart inget kvar att försvara.

Motståndskraft i hela samhället

Motståndskraften i företag, industri och infrastruktur är alla väsentliga delar av säkerheten. Det är själva fundamentet. I Sverige har vi alltid byggt styrka genom bredd, samarbete och uthållighet. Det är en del av vårt DNA. Idag handlar det om att göra samma sak men under de tuffaste förutsättningarna sedan kalla kriget. Sverige behöver motståndskraft i hela samhället – från kommuner och regioner till börsbolag, ägare och investerare. Men också kulturbärare. Kulturens roll i samhället, inte minst i händelse av en kris eller ett krig, kommer att ha en stor roll för försvarsviljan och motståndskraften.

Näringslivets roll

För att svensk säkerhet ska öka i praktiken krävs att investeringar, ägarbeslut och strategier i näringslivet utgår från säkerhetspolitiska realiteter. Under lång tid undvek kapitalmarknaden försvars- och säkerhetssektorn av etiska, politiska eller affärsmässiga skäl. Den tiden är över. Företag som planerar för längre störningar, parallella hotscenarier och snabba omställningar kommer att vara de som står kvar – och de som gör Sverige starkare.

Önskan inför 2026

Vår önskan inför 2026 är:

1. Att engagemanget för totalförsvaret genomsyrar hela samhället. Det är nu tankemönstren måste skifta: säkerhet är en förutsättning för överlevnad.
2. Att kriget dimensionerar svensk planering, även i näringslivet och i kulturlivet. Cyberangrepp, logistikavbrott, energiavbrott och desinformation påverkar redan affärsvillkoren.
3. Att varje människa i Sverige förstår sin roll. Motståndskraft börjar i hemmet, på arbetsplatsen och i föreningen. En kris eller ett krig drabbar oss alla – och ansvaret delas av alla. Den mentala beredskapen är lika viktig som den materiella.

I september presenterades "Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030" – en gemensam ram för hur Sverige ska rusta mot ett väpnat angrepp mot vårt land eller våra allierade. Dokumentet ger en gemensam riktning för stat, regioner, kommuner och företag. Det är en plan för att hålla kriget borta. Läs den och omsätt den till den egna verksamheten. Vi vill att det blir en riktning. För dig, för oss och alla som har ett ansvar att bygga motståndskraft. Motståndskraft som är så stark att den håller kriget borta.
Michael Claesson, överbefälhavare
Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar