OS är tillbaka i SVT
SVT sänder OS igen för första gången sedan London 2012, men delar sändningarna med TV4 i Milano och Cortina samt under tre kommande OS. Senaste vinter-OS gick i Peking 2022 och då blev det åtta guld och totalt 18 svenska medaljer. I början av februari drar vinter-OS i gång och under två och en halv vecka finns det en del svenska medaljhopp.
Medaljhopp
Längdstjärnorna Ebba Andersson och Jonna Sundling tillsammans med skidskyttarna Sebastian Samuelsson och Elvira Öberg samt curlingens lag Hasselborg och Edin, Tre Kronor och puckelpiståkaren Walter Wallberg är möjliga guldmedaljörer.
Ekonomiska utmaningar
Kanske är det sista svenska OS-rycket? Elitidrottare med OS-ambitioner har i många fall svårt att försörja sig. Sveriges olympiska kommitté gick ut på DN Debatt med ett rop på hjälp som sammanfattades i tre punkter:
- Fortsatt full kostnadstäckning från staten för slutförberedelser och genomförande av OS.
- Näringslivet och staten bör gemensamt skicka in vars 100 miljoner kronor per år för att hjälpa svenska idrottare att leva över existensminimum och konkurrenskraften.
- Staten och SOK bör gemensamt införa stipendier för elitidrottare och se till att de är med i socialförsäkringssystemen.
Internationell jämförelse
I en studie (SPLISS) framkom att Sverige överpresterat i Paris-OS 2024 och Peking-OS 2022 sett till det ekonomiska stödet. Nederländerna och Schweiz satsar exempelvis tre respektive fyra gånger så mycket på toppidrott som Sverige gör. I Danmark och Finland satsar man ungefär som i Sverige, men det är två länder med nästan hälften så många invånare.
Ekonomisk situation
Sveriges olympiska kommitté hade inför 2025 budgeterat en förlust på 22 miljoner kronor men det ser ut att bli minst 29 miljoner kronor back. Man har redan tagit på det egna kapitalet på senare år och det låg på 75 miljoner vid årsskiftet och medlemmarna har sagt att man ska minst ha 30 miljoner kvar.
Framtiden
Det är uppenbart att SOK inte excellerar i att sälja svenskt OS-deltagande sett till intäkterna. Den riktade satsningen ihop med Riksidrottsförbundet kallad Elitidrott 2030 verkar inte ha haft tillräcklig effekt. Hans von Uthmann är SOK-ordförande och erkänner att det är ett ”allvarligt läge”. I debattartikeln aviserade SOK att 70 procent av de olympiska landslagen framöver kommer behöva ta betalt av utövarna.
Internationella olympiska kommittén
En del undrar säkert varför Internationella olympiska kommittén inte delar med sig av miljarderna från tv-intäkter och sponsorer? IOK har tillgångar på 60 miljarder kronor och 47 miljarder i kassan. Man äger spelen och är stenhårda i kontrollen kring vem som får utnyttja de olympiska ringarna. IOK påstår att 90 procent går tillbaka till idrotten. Man undrar var och hur? En blick i SOK:s årsredovisning ger att det inte går särskilt mycket till svenska idrottare från det pampiga huvudkontoret i Lausanne som kostade över 1,6 miljarder kronor att bygga.
Staten och näringslivet
Givetvis borde den svenska staten satsa mer. Inte bara för att det kan ge medaljer, samla nationen och bygga Sverige-bilden utan för att en välfungerande idrottsrörelse ger vinster i form av bättre hälsa, integration och samhörighet. Klart att även svenskt näringsliv borde se värdet i att stötta idrotten på högsta nivå. Finns det fler som Christer Gardell?
Avslutande tankar
Ändå är det svårt att runda miljardcirkusen IOK som lever på idrottarna och där många knappt får ihop till pension trots att de tar medalj. Annat är det med IOK-höjdarna som har allt betalt under OS och sedan har mellan 4.000 och 8.500 kronor per dag i skattefritt traktamente.
