Blockkedjans genombrott

För fyra år sedan konstaterade SEB:s chefsstrateg Johan Javeus att bank- och finansbranschen under många år investerat en massa arbete för att kunna använda blockkedjeteknik för att effektivisera, men utan att något verkligt genombrott synts till. Den bedömningen står sig än idag, menar han.

En bransch i väntan på genombrott

De flesta projekt har hittills stannat på experimentstadiet. En förklaring är, enligt Johan Javeus, att dagens system i finansvärlden faktiskt fungerar hyfsat bra. Det krävs ett enormt maskineri för att ändra på ett globalt finansiellt system. Det handlar om många marknader, banker, förvaringsinstitut och kunder. Dessutom tunga regelverk som gör det svårt att lägga affärer i publika blockkedjor.

Stablecoins – en möjlig lösning

Allt fler blickar riktas mot stablecoins, digitala tillgångar som är knutna till traditionella valutor som dollar eller euro. Många hoppas att just stablecoins kan bli det stora genombrottet som till slut får det här att lossna på allvar, säger Johan Javeus. De är lätta att förstå och att använda, en dollar är en dollar, och kan därmed fungera som betalningsmedel i mycket bredare utsträckning än kryptovalutor som bitcoin.

En teknik som kan förändra betalningar

Stablecoins är nu inget nytt utan har funnits i över ett decennium, men främst använts som verktyg inom kryptohandeln. Nu växer intresset från det traditionella finanssystemet, inte minst eftersom tekniken kan göra betalningar snabbare och billigare, och dessutom möjliggöra smarta kontrakt och andra innovationer som dagens betalningssystem inte klarar av. Om stablecoins får fäste skulle de kunna utmana allt från internationella informationssystem för betalningar som Swift till de alla de vardagsbetalningar som idag görs genom de globala kortföretagen.

De stora aktörerna satsar

De stora aktörerna försöker därför ligga steget före. Kortjättarna Mastercard och Visa arbetar redan för att göra sina nätverk kompatibla med blockkedjebaserade betalningar. De vill vara med på tåget snarare än att riskera att bli omsprungna, konstaterar Johan Javeus.

Politisk medvind

Att stablecoins nu lyfts som nästa stora steg handlar också om något som fram tills helt nyligen saknats, politisk medvind och tydligare regleringar. För första gången finns starkt stöd från de som bestämmer på världens viktigaste och största finansmarknad, USA. Det finns en lagstiftning på plats som öppnar för att börja använda stablecoins i det traditionella finansiella systemet.

En global utveckling

I USA ses de dessutom som ett sätt att cementera dollarns globala dominans. Eftersom stablecoins i dollar framför allt är backade av reserver i amerikanska statspapper skapas en ny efterfrågan på dessa tillgångar, och därmed en ny finansieringskälla för den amerikanska statsskulden. Även Europa försöker positionera sig. Liksom Sverige där SEB deltar i ett bankkonsortium som planerar att lansera en eurobaserad stablecoin nästa år. Kina å sin sida utvecklar en yuanbaserad variant, delvis som svar på den snabba amerikanska framfarten.

En risk för bankerna

Om stablecoins lyckas ta fart kan det få djupgående effekter på banksektorn. Om människor i stor utsträckning börjar hålla sina tillgångar i digital form snarare än på vanliga bankkonton kan banksystemet på sikt dräneras på pengar. Det är en risk som bankerna måste fundera över. De kan behöva konkurrera med bättre ränta för att behålla kundernas medel, säger Johan Javeus.

Centralbankernas roll

Parallellt med den privata utvecklingen av stablecoins pågår centralbankernas egna projekt med digitala centralbankspengar, CBDC:er. Kina har kommit längst, medan ECB fortfarande utvärderar en digital euro. Centralbankerna är generellt skeptiska till kryptovalutor, men inser samtidigt att något behöver göras. ECB vill hellre se en egen digital euro än privata stablecoins, förklarar Johan Javeus.

En förändring på gång

Men utvecklingen går långsamt. Det finns en stor risk att centralbankerna blir omsprungna. De privata initiativen rör sig mycket snabbare och har för första gången både teknologin, lagstiftningen och det politiska stödet på sin sida. Kanske får blockkedjan sitt verkliga genombrott inte genom revolution utan genom en gradvis förskjutning. För trots att tekniken nu funnits i mer än ett decennium är potentialen i finansvärlden fortfarande till stor del outnyttjad. Men om stablecoins lyckas skapa tillräcklig dragningskraft kan spridningen gå väldigt fort, säger Johan Javeus. Och då talar vi om ett teknikskifte som på allvar förändrar hur pengar rör sig i världen.