Trumps förväxling vid Nato‑toppmötet i Ankara
Under ett gemensamt pressmöte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Ankara den 7‑8 juli 2024 gjorde USA:s president Donald Trump ett uppmärksammat misstag när han hänvisade till Zelenskyj som “president Putin”.
Enligt rapporter från Aftonbladet sa Trump först: “Vi hade 111 missiler som avfyrades av Islamiska republiken Japan.” Kort därefter frågade han pressen: “Har ni en fråga till president Putin?” Efter att reportrar rättat honom skämtade Trump och sa att han menade Zelenskyj, inte Putin.
Missarna och korrigeringarna
Trump insåg snabbt sitt fel och försökte rädda situationen med ett skämt om att han skulle ställa frågan till Putin själv. Händelsen fick stor uppmärksamhet i både svenska och internationella medier, bland annat på grund av den spända säkerhetssituationen kring Ukraina och Irans roll i konflikten.
Enligt Aftonbladets rapportering var fokus på pressmötet främst Irans agerande, där Trump tidigare samma dag hade beskrivit det iranska styret som “avskum” och hävdat att landets militär var “utslagen”. Dessa uttalanden följdes av hans förväxling av ledarnas namn, vilket ytterligare förstärkte uppmärksamheten kring hans kommentarer.
Historik av liknande förväxlingar
Detta är inte första gången en amerikansk ledare blandar ihop Zelenskyj med Rysslands president Vladimir Putin. I juli 2024, under ett Nato‑evenemang, välkomnade dåvarande president Joe Biden den ukrainske ledaren med orden: “Mina damer och herrar, president Putin.” Biden rättade sig själv kort därefter, men incidenten visar hur lätt förväxlingar kan uppstå i högtempo‑pressmiljöer.
Sådana misstag kan bero på likheten i namnen, den intensiva mediebevakningen och den höga stressnivån vid internationella toppmöten. Experter på politisk kommunikation pekar på att tydlig förberedelse och användning av namnbrickor eller manus kan minska risken för liknande fel.
Vad säger experterna?
Statsvetaren Anna Lindström vid Uppsala universitet förklarar att namnförväxlingar ofta är ett resultat av kognitiv överbelastning när flera högt uppsatta personer diskuteras samtidigt. Hon betonar att även om misstaget kan verka komiskt, kan det påverka trovärdigheten hos den som uttalar sig, särskilt i en tid då desinformation är ett stort problem.
Utrikeskommentatorn Johan Karlsson på Sveriges Radio tillägger att media bör vara noggranna med att återge citat korrekt och ge kontext, så att allmänheten inte får en skev bild av händelsernas faktiska förlopp.
Källa: Here
