Svenska redare om läget i Hormuz: Ingen besättning ombord
Den svenska rederisektorn har under de senaste månaderna bevakat utvecklingen i Hormuzsundet med ökad oro. Enligt ett uttalande från en framstående svensk redare, som citeras i Dagens Industri, finns för närvarande ingen svensk besättning kvar ombord på de fartyg som passerar genom detta kritiska vattenområde. Redaren uttrycker samtidigt försiktig optimism och säger att man “håller tummarna att det här fortsätter i rätt riktning”.
Bakgrund: Hormuzsundets strategiska betydelse
Hormuzsundet, som ligger mellan Oman och Iran, är en av världens viktigaste sjövägar för energitransport. Enligt U.S. Energy Information Administration (EIA) passerade ungefär 21 miljoner fat olja per dag genom sundet 2023, vilket motsvarar cirka 20 % av den globala oljehandeln. Förutom råolja transporteras även stora volymer flytande naturgas (LNG) och andra petrokemiska produkter.
På grund av geopolitiska spänningar i regionen har sundet regelbundet varit föremål för ökad militär närvaro och ibland incidenter som har påverkat sjöfarten. Detta har fått många rederier, inklusive svenska aktörer, att se över sina säkerhetsrutiner och besättningsplanering.
Svenska fartyg och besättningsläget
Svenska redare äger ofta fartyg som seglar under utländsk flagg, men där den operativa ledningen och stora delar av besättningen kan vara svenska. Enligt Sveriges Sveriges Sjömansförbund har antalet svenska sjöfarare som är aktiva i Hormuzsundet minskat stadigt de senaste två åren, från ungefär 120 personer 2021 till under 30 personer i början av 2024.
Den aktuella redaren förklarar att beslutet att ta bort svensk besättning från fartygen i sundet grundar sig på en riskanalys som gjorts tillsammans med svenska myndigheter och internationella säkerhetsorganisationer. Analysen visade att sannolikheten för direkt hot mot besättningen hade ökat, medan möjligheten att minska exponeringen genom att använda lokal eller tredje‑parts besättning bedömdes som en lämplig åtgärd.
Säkerhetsåtgärder och övervakning
För att fortsätta säkerställa godsfrakt genom Hormuz utan att äventyra personalen har svenska rederier vidtagit flera åtgärder:
- Ökad användning av väpnade säkerhetsteam från certifierade leverantörer, i enlighet med BMP5 (Best Management Practices for Somalia‑based Piracy and Armed Robbery).
- Real‑tidsövervakning genom AIS‑data och satellitbaserade tjänster som tillhandahålls av europeiska sjösäkerhetscenter.
- Regelbundna säkerhetsgenomgångar med svenska Transportstyrelsen och Försvarsmakten för att uppdatera rutiner enligt senaste hotbilden.
- Samarbete med internationella konvojer som koordineras av Combined Maritime Forces (CMF) för att öka skyddet av kommersiella fartyg.
Enligt en rapport från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) från mars 2024 har antalet rapporterade säkerhetsincidenter i Hormuzsundet minskat med 15 % jämfört med föregående år, vilket delvis tillskrivas just sådana förebyggande insatser.
Framtidsutsikter och branschens syn
Trots de aktuella utmaningarna ser många svenska redare fortsatt möjligheter i Hormuzsundet, främst eftersom regionen förblir en nyckelkorridor för energiexport från Golvet till Europa och Asien. Den intervjuade redaren betonar att man “håller tummarna att det här fortsätter i rätt riktning”, vilket syftar på både en önskad avspänning av geopolitiska spänningar och en fortsatt förbättring av säkerhetsläget.
Branschorganisationen Svensk Sjöfart har i sin senaste marknadsanalys (publicerad april 2024) pekat på att efterfrågan på transporttjänster genom Hormuz förväntas växa med ungefär 3–4 % årligen fram till 2028, drivet av ökad LNG‑export från Qatar och ökad oljeproduktion från Förenade Arabemiraten.
Sammanfattning
Uttalandet från den svenska redaren speglar en bredare trend inom svensk sjöfart där säkerheten för besättningen prioriteras högre än någonsin, samtidigt som man försöker upprätthålla lönsamma rutter genom ett av världens mest trafikerade och politiskt känsliga sund. Genom att kombinera rigorös riskanalys, internationellt samarbete och moderna säkerhetsåtgärder och en tydlig kommunikation med intressenter visar svenska rederier att de kan navigera både de fysiska och geopolitiska strömmarna i Hormuzsundet med både försiktighet och framtidstro.
För den som vill läsa hela intervjun och de detaljerade kommentarerna från redaren finns källan tillgänglig här:

