Den breda högern i svensk politik – vad sades på Almedalsscenen 2024?
Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist
Under politikerveckan i Visby klev Elisabeth Thand Ringqvist fram på Almedalsscenen och höll ett tal som lovprisade marknadsekonomin och förespråkade sänkta skatter. Hon betonade att lägre skatter på arbete, sparande och konsumtion stärker individers möjlighet att forma sin egen ekonomiska framtid. Talet beskrevs av Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg som ett tydligt tecken på att Centerpartiet har flyttat sig längre åt höger och nu är ett grundligt borgerligt parti.
Moderaternas arbetslinje och skattepolitik
Statsminister Ulf Kristersson och Moderaterna upprepade sitt fokus på arbetslinjen, människans rätt till egenmakt och vikten av fortsatta skattesänkningar. Särskilt lyftes behovet av att sänka skatten på sparande, jobb och konsumtion för att öka incitamenten till arbete och investeringar. Enligt Nordeas chefsekonom Annika Winsth har arbetslösheten, när studenter räknas bort, sjunkit till nivåer som inte upplevts sedan början av 2000‑talet.
Sverigedemokraternas ekonomiska ton
Jimmie Åkesson framförde ett försvar för svenska företagare mot Socialdemokraternas förslag om slopat karensavdrag. Hans retorik liknade den som hördes från moderata ledare på 1980‑talet, med ett starkt fokus på företagsvillkor och lägre beskattning. Detta visar att SD, trots sin profil i andra frågor, delar många av de ekonomiska prioriteringarna med den borgerliga mitten.
Liberalerna och Kristdemokraterna
Simona Mohamsson från Liberalerna talade om ett Sverige som ”vill mer” genom färre förbudsskyltar och lägre skatter på jobb, sparande och företagande. Ebba Busch, vice statsminister och KD‑ledare, ville samtidigt höja barnbidraget men underströk att fortsatta skattesänkningar för vanligt folk är avgörande för att upprätthålla köpkraft och investeringsvilja.
Fakta som stöder högerns ekonomiska narrativa
- Enligt SCB var över en halv miljon personer i arbetsför ålder förtidspensionerade 2005 – ungefär var tionde svensk. Sedan dess har antalet minskat kraftigt tack vare reformer av arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemet.
- Sverige har upplevt reallöneutveckling två år i rad och BNP‑tillväxten har stigit från den bottennotering som lämnades efter Magdalena Andersson 2022.
- Skattetrycket är nu det lägsta på 50 år, enligt beräkningar från Finansdepartementet.
- Stockholmsbörsen stod för mer än hälften av alla noteringar i värde räknat 2025, och staden har högst antal enhörningar (bolag värda över en miljard dollar) per capita i hela EU – ett resultat av medvetna kapitalbeskattningsreformer och regelförenklingar.
- Introduktionen av ISK‑kontot 2012 och det senare skattefria golvet på 300 000 kronor har ökat det privata finansiella sparandet betydligt, vilket stärker tillgången till kapital för svenska företag.
Trygghet och rättspolitik – en kompletterande faktor
De fyra Tidö‑partierna har också lyft fram brottsbekämpning och invandring som centrala frågor. Enligt BRÅ har antalet skjutningar med dödlig utgång minskat från 391 incidenter och 62 döda 2022 till 34 skjutningar och 8 döda hittills 2024. Denna utveckling tillskrivs en hårdare rättspolitik som, enligt regeringens egna utvärderingar, har bidragit till att återställa förtroendet för rättsstaten.
Varför samlar den breda högern en majoritet?
Den gemensamma nämnaren i talen är tron på att lägre skatter, en stark arbetslinje och ett gynnsamt företagsklimat skapar tillväxt och ökad välfärd. Senaste SCB‑mätningen visar att även grupper som traditionellt har stått till vänster, exempelvis LO‑medlemmar, i ökande grad sympatiserar med partier som betonar dessa ekonomiska principer. Detta stärker bilden av att högerns reformer har uppnått bred legitimitet bland väljarkåren.
En paradox i svensk politik
Trots att den breda högern samlar över 50 procent av väljarna enligt den viktade sammanvägningen av opinionsundersökningar (Poll of Polls), finns det en pågående debatt om huruvida enbart motstånd mot vissa partier – exempelvis SD – kan utgöra en trovärdig politik för socialförsäkring, arbetslinje eller industriell konkurrenskraft. Många analytiker menar att ett sådant förhållningssätt riskerar att bli en tom gest utan konkreta förslag på hur välfärden och ekonomin ska stärkas på lång sikt.
Källor och vidare läsning
För en djupare analys av hur den borgerliga koalitionen har påverkat svensk ekonomi och väljaropinion, se originalartikeln på Dagens Industri:
