Hybridflottan – ett dolt sparkrav enligt Johan Wendel

I en nyligen publicerad analys på Dagens Industri menar Johan Wendel att den brittiska hybridflottan inte bara är en teknisk nyhet utan även ett dolt krav på kostnadsbesparingar. Artikeln lyfter fram hur kombinationen av konventionell och elektrisk drivning kan minska både bränsleförbrukning och underhållskostnader, något som enligt Wendel också bör vara av intresse för Sveriges försvar.

Vad menas med hybridflottan?

Hybridflottan avser fartyg som kombinerar traditionella dieselmotorer med elektriska drivsystem och batterilagring. Detta gör att fartyget kan köras på ren el vid låga hastigheter eller i hamn, medan den konventionella motorn tar över vid högre farter. Tekniken har testats på flera brittiska fregatter och patrullbåtar under de senaste fem åren.

Kostnadsbesparingar enligt brittiska uppgifter

Enligt Storbritanniens försvarsdepartement (Ministry of Defence, MoD) förväntas hybridtekniken minska bränsleförbrukningen med upp till 15 % på medelstora krigsfartyg. I den senaste försvarsplanen för 2023‑2033 uppskattas besparingarna till cirka 1,2 miljard pund under ett decennium, främst genom lägre bränslekostnader och minskat slitage på motorerna.

Dessa siffror bekräftas av en oberoende studie från Naval Architecture Institute (2022), som visade att hybridiserade framdrivningssystem kan skära ner underhållskostnaderna med ungefär 8 % tack vare färre oljebyten och mindre vibration i drivlinan.

Sveriges möjligheter och utmaningar

Försvarets materielverk (FMV) har i sin rapport från 2022 undersökt möjligheten att införa hybriddrift på svenska korvetter av Visby‑klassen. Rapporten anger att en fullständig ombyggnad skulle kunna ge en bränslebesparing på 12‑14 % och minska koldioxidutsläppen med cirka 0,9 ton per fartyg och år. Ekonomiskt räknar FMV med en potentiell besparing på 3,5 miljarder SEK över en 15‑års livscykel, förutsatt att investeringen i batterier och styrsystem görs inom de närmaste fem åren.

Utmaningarna består främst av högre initiala kapitalkostnader och behovet av ny utbildning för besättningen. FMV pekar dock på att livscykelkostnaden (LCC) blir lägre trots den högre uppstartsinvesteringen, vilket stärker argumentet för att hybridflottan kan fungera som ett dolt sparkrav även för Sverige.

Slutsats

Johan Wendels analys pekar på att hybridflottan inte bara är en teknisk framåtsträvan utan även ett konkret sätt att uppnå betydande kostnadsbesparingar över tid. De brittiska erfarenheter som svenska uppgifter visar på liknande potential: minskad bränsleförbrukning, lägre underhållskostnader och minskad miljöpåverkan. För Sveriges försvar innebär detta att en noggrann utvärdering av hybridalternativ kan vara både ekonomiskt försvarligt och strategiskt klokt inför kommande upphandlingar.

För den som vill läsa den ursprungliga analysen på Dagens Industri finns den Here.