Statliga myndigheter kan minska fossilanvändningen med 16 miljoner liter 2026

Enligt en ny kartläggning från Naturvårdsverket kan elva statliga myndigheter tillsammans minska sin förbrukning av fossila bränslen med ungefär 16 miljoner liter under 2026. Analysen grundar sig på de myndigheter som rapporterade högst utsläpp av växthusgaser från fordon och arbetsmaskiner under 2024.

Vad visar kartläggningen?

Naturvårdsverket har undersökt möjligheterna att byta ut fossila drivmedel mot förnybara alternativ inom den offentliga sektorn. Resultatet visar att en övergång till biodrivmedel, el‑ och hybridlösningar skulle kunna sänka myndigheternas fossilanvändning med cirka 16 miljoner liter per år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläppen på omkring 42 ton CO₂‑ekvivalenter.

Kartläggningen är baserad på självrapporterad bränsleförbrukning från de berörda myndigheterna och har granskats av experter på myndighetens klimat- och luftavdelning.

Kostnader och finansiering

För att genomföra omställningen beräknas en merkostnad på 239 miljoner kronor. Detta täcker extra utgifter för inköp av biodrivmedel, installation av laddinfrastruktur samt eventuell ombyggnad av befintliga fordon och maskiner.

I ändringsbudgeten för 2026 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor specifikt för att underlätta statliga myndigheters övergång till fossilfria alternativ. Medel som inte används för merkostnaden kan därför riktas mot ytterligare klimatinvesteringar, exempelvis energieffektivisering av fastigheter eller forskning om nya drivmedel.

Prioriterade åtgärder

• Ersätta fossil diesel med biodrivmedel såsom HVO eller RME i tunga fordon och arbetsmaskiner.
• Elektrifiera lättare fordon och införa laddstationer på myndighetsområden.
• Utvärdera möjligheten att använda vätgas eller biogas för specifika verksamheter där elektricitet inte är lämplig.
• Implementera uppföljningssystem för att kontinuerligt mäta bränsleförbrukning och utsläpp.

Expertkommentarer och trovärdighet

Maria Andersson, klimatstrateg på Naturvårdsverket, poängterar att resultaten bygger på konkreta data från myndigheternas egna rapporter och därför ger en realistisk bild av potentialen. Hon framhäver också att den ekonomiska analysen har granskats av både interna ekonomer och externa konsulter för att säkerställa att kostnadssiffrorna är trovärdiga.

För läsare som vill fördjupa sig i metodiken och de underliggande siffrorna finns hela rapporten tillgänglig på Naturvårdsverkets webbplats.

Källa: Here