Inledning
Den senaste tiden har rapporter om att barn lockas in i kriminalitet via nätet ökat, och vissa fall har lett till våldsdåd där unga personer mördar för pengar. Carin Götblad, länspolismästare vid Nationella operativa avdelningen (Noa) och erkänd expert på barn i gängkriminalitet, har i en intervju med Aftonbladet uttryckt att regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern till 14 år kan vara ett nödvändigt ont för att kunna kontrollera och behandla dessa ungdomar.
Barn och nätbaserad kriminalitet
Enligt Polisens årsrapport 2023 ökade antalet misstänkta fall där personer under 18 år varit involverade i nätbaserad brottslighet med 27 % jämfört med föregående år. De vanligaste brotten omfattar köp och försäljning av narkotika, utpressning samt beställning av våldshandlingar genom krypterade chattplatser.
Polisens observationer
Polisen pekar på att gängstrukturer allt oftare använder sociala medier och spelplattformar för att rekrytera ungdomar. Rekryteringen sker ofta genom löften om snabba pengar, status eller tillgång till exklusiva grupper. När väl ett barn har tagit emot ett uppdrag kan det snabbt eskalerar till allvarligare brott, inklusive mord eller grov misshandel.
Statistik från Brå
Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporterade 2022 att ungefär 12 % av alla avslutade ärenden om grov våldsbrottslighet hade minst en gärningsperson under 18 år. Av dessa var en betydande del kopplade till organiserade nätverk som använder digitala kanaler för planering och kommunikation.
Carin Götblads perspektiv
I intervjun säger Götblad: ”De barnen måste vi kontrollera och behandla.” Hon betonar att många av de ungdomar som dras in i kriminalitet kommer från utsatta socioekonomiska bakgrunder och ofta har upplevt trauma eller brist på stöd från vuxenvärlden.
Erfarenhet från Noa och gängkriminalitet
Götblad har arbetat inom polisen i över två decennier och har särskilt fokuserat på hur gängkriminalitet påverkar barn och unga. Hon framhåller att tidig insats – såsom sociala insatser, familjebehandling och skolbaserade program – är avgörande för att bryta rekryteringscykeln.
Syn på straffbarhetsåldern
När det gäller regeringens förslag att sänka åldern för straffbarhet från 15 till 14 år beskriver Götblad det som ett ”nödvändigt ont”. Hon menar att lägre ålder kan ge myndigheterna möjlighet att ingripa tidigare med både straffrättsliga och vårdande åtgärder, men betonar att straff aldrig får ersätta förebyggande och rehabiliterande insatser.
Regeringens förslag att sänka straffbarhetsåldern
Förslaget om att sänka straffbarhetsåldern till 14 år presenterades i regeringens utredning om ungdomsbrottslighet 2022 och har sedan dess varit föremål för debatt bland politiker, rättsexperter och civilsamhället. Befintlig lagstiftning i Sverige sätter gränsen vid 15 år, vilket innebar att personer under denna ålder inte kan dömas till fängelse utan istället hanteras genom socialtjänsten.
Argument för och emot
- För: Tidigare lagföring kan stoppa återfall och ge samhället tydligare signaler om att allvarliga brott inte tolereras, oavsett ålder.
- Emot: Kritiker varnar för att lägre ålder riskerar att kriminalisera
