Industrins elbehov minskar kraftigt – Alleima‑VD varnar för Sveriges industrimage

Bakgrund och aktuella siffror

Enligt Sveriges energimyndighet låg industrins elförbrukning 2023 på cirka 65 TWh, vilket motsvarar en nedgång på ungefär 4 procent jämfört med 2022 års nivå på 67,8 TWh (Energimyndigheten, 2024). Minskningen är den största årliga förändringen sedan början av 2010‑talet och har uppmärksammats av flera branschorganisationer.

Orsaker till nedskärningen

Flera faktorer samverkar:

• Energiprisernas volatilitet efter den globala energikrisen 2022 har fått många företag att effektivisera produktionen och investera i energisparande teknik.
• Ökad användning av förnybar el inom industriella processer har minskat behovet av att köpa el från marknaden, särskilt inom stål- och kemisektorn.
• Strängare klimatkrav och EU:sFit for 55‑paket har drivit på övergången till mer energieffektiva utrustningar och cirkulära affärsmodeller.

Alleima‑VD Johan Karlsson uttryckte i en intervju med Dagens Industri att läget är ”allvarligt” och att den fortsatta nedtrappningen av elbehovet kan påverka företagens konkurrenskraft om inte åtgärder vidtas.

Risker för Sveriges anseende som industrination

Sverige har länge varit känt för en högteknologisk och energiintensiv industribas, särskilt inom sektorer som fordonsverkstad, gruvdrift och specialstål. En bestående minskning av elförbrukningen kan signalera:

• En svagare efterfrågan på industriell produktion, vilket kan leda till minskade exportintäkter.
• Att internationella investerare uppfattar landet som mindre attraktivt för energieffektiv tung industri.
• Risk för att kunskap och kompetens inom energikrävande tillverkning flyttas till regioner med lägre energipriser eller starkare subventioner.

Enligt en analys från Industriarbetsgivarna (2024) kan en fortsatt nedgång på över 2 procent per år under de kommande fem åren minska Sveriges industriella BNP‑andel med upp till 1,5 procentenheter om inga motåtgärder vidtas.

Vad kan göras?

För att bevara Sveriges position som ledande industrination föreslår experter följande åtgärder:

• Öka statligt stöd för forskning och utveckling inom energieffektiv produktion och elektrointensiva processer.
• Utveckla långsiktiga elprisavtal som ger industrin förutsägbarhet samtidigt som förnybar el integreras i nätet.
• Främja kompetensutveckling och omskolning så att arbetskraften kan hantera nya, energieffektiva tekniker.
• Stärka samverkan mellan myndigheter, näringsliv och akademi för att snabbt skala upp pilotprojekt inom exempelvis vätgasbaserad stålproduktion och cirkulär materialhantering.

Genom att kombinera politiska incitament med näringslivets innovationskraft kan Sverige både minska sin klimatpåverkan och behålla sin konkurrenskraft på den globala marknaden.

Källa: Here