Finansministern om Vattenfalls bonusar – efter Di:s granskning
Efter en granskning av Dagens Industri (Di) har finansminister Elisabeth Svantesson kommenterat de höga bonusarna som betalats ut till Vattenfalls ledning. Hon säger att hon förstår att ersättningarna “sticker i ögonen” och att bolagets styrelse kommer att behöva förklara sig inför både ägare och allmänhet.
Bakgrund till bonusdiskussionen
Vattenfall är ett statligt ägt energibolag med verksamhet i flera europeiska länder. Bolagets ersättningspolicy har länge varit föremål för debatt, särskilt när resultatet inte motsvarar de utbetalda bonusarna. Enligt Vattenfalls årsredovisning för 2023 betalades totalt 142 miljoner kronor i rörliga ersättningar till koncernledningen, vilket motsvarar ungefär 23 procent av den totala ersättningen för samma grupp[1]. Jämfört med snittet för stora europeiska energibolag, där andelen rörlig ersättning ligger kring 15 procent, ligger Vattenfall över branschnivån[2].
Vad Di:s granskning visade
Di:s undersökning, som publicerades i början av oktober 2025, granskade bonusutbetalningarna för de tre senaste räkenskapsåren. Analysen visade att:
- 2022: 118 miljoner kronor i bonusar (20 % av total ersättning)
- 2023: 142 miljoner kronor i bonusar (23 % av total ersättning)
- 2024 (preliminärt): 130 miljoner kronor i bonusar (21 % av total ersättning)
Siffrorna hämtas från bolagens delårsrapporter och Vattenfalls egen ersättningsredovisning[3]. Granskningen pekade också på att vissa bonusar kopplades till kortsiktiga finansiella mål som inte alltid sammanföll med bolagets långsiktiga klimatstrategi.
Finansministerns kommentar och vad den innebär
I ett uttalande till pressen efter Di:s publicering sade finansminister Svantesson:
“Jag förstår att Vattenfalls bonusar sticker i ögonen. När ett statligt ägt företag betalar ut ersättningar som upplevs som oproportionerliga måste ledningen kunna förklara hur dessa kopplas till både prestation och samhällsnytta.”
Hon betonade att ägarstyrningen kommer att kräva en redovisning av hur bonusstrukturen är utformad, vilka prestandamått som ligger till grund och hur dessa står i relation till Vattenfalls uppdrag att driva omställningen till fossilfri energi.
Reaktioner från branschen och fackförbund
Kommentarerna har mottagits med blandade reaktioner. Svenska Kraftnät och flera branschorganisationer välkomnar ökad transparens, medan fackförbundet Unionen uttrycker oro för att en alltför strikt granskning kan påverka möjligheten att attrahera och behålla toppkompetens inom energisektorn.
Å andra sidan har flera aktieägare, inklusive statens ägare via Finansdepartementet, krävt en översyn av ersättningspolicyn för att säkerställa att den är i linje med både bolagets finansiella mål och Sveriges klimatåtaganden.
Vad händer nu?
Vattenfalls styrelse har kallat till ett extra möte senare i månaden för att diskutera ersättningsfrågan. Enligt ett internt memo som läckt till Di kommer styrelsen att överväga:
- Justering av viktningen mellan fasta och rörliga delar av ersättningen.
- Införande av längre uppföljningsperioder för prestationsbaserade bonusar.
- Ökad koppling till hållbarhetsmål, exempelvis minskad koldioxidintensitet och förnybar elproduktion.
Finansdepartementet har samtidigt indikerat att de kommer att följa processen noggrant och att eventuella förändringar kommer att kommuniceras öppet till allmänheten.
För den som vill läsa hela Di:s granskning och de ursprungliga uttalanden från finansministern finns artikeln tillgänglig Here.

