Chiles åtgärder mot barnfetma visar effekt

I ett försök att bromsa den stigande andelen överviktiga barn har Chile sedan 2016 infört ett omfattande regelverk som syftar till att minska konsumtionen av socker-, salt- och fettrika livsmedel. En ny studie, publicerad i medicinska tidskriften The Lancet, visar att de inledande åtgärderna redan har gett mätbara resultat.

Vad lagen innebär

Chilens lagpaket består av tre huvuddelar som alla riktar sig mot produkter med hög halt av socker, natrium, mättat fett och kalorier:

• Svarta varningsetiketter på framsidan av förpackningar som signalerar höga nivåer av ohälsosamma näringsämnen.
• Förbud mot försäljning av sådana produkter i skolor och förskolor.
• Restriktioner för marknadsföring som riktar sig till barn, inklusive förbud mot att använda tecknade figurer eller erbjuda leksaker i samband med snabbmål.

Exempelvis får söta flingor inte längre prydas av färgglada maskotar som lockar yngre konsumenter, och måltider som innehåller en leksak är inte längre tillåtna att marknadsföras.

Resultat från forskningen

Forskare vid Karolinska institutet analyserade längd- och viktdata från över 300 000 chilenska skolbarn i åldrarna fyra till sex år. Jämförelsen gjordes mellan perioden före lagens införande (2014‑2015) och efter (2016‑2019).

Resultaten visade att:

• Flickor hade 2,9 procents lägre risk att utveckla övervikt eller fetma efter att lagarna trätt i kraft.
• Pojkens risk minskade med 2,4 procent under samma period.

– Det verkar som att den här samhällsinsatsen faktiskt har haft effekt, det är intressant, säger Liselotte Schäfer Elinder, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet och en av studiens medförfattare.

Forskarna poängterar att den observerade minskningen kan verka blygsam, men att effekten troligen blir större när ytterligare restriktioner kring fett-, socker- och saltinnehåll får full genomslagskraft.

Vad Sverige kan lära

Sverige har redan flera styrkor när det gäller barns hälsa, till exempel kostnadsfria och näringsrika skolmåltider. Trots detta visar nationell statistik en ökande trend av övervikt bland barn och ungdomar.

– Vi har betydligt lägre andel barn med övervikt och fetma än Chile, men det är en stigande trend. Det är oansvarigt av politikerna att inte göra mer för att bromsa utvecklingen hos barn, säger Schäfer Elinder och hänvisar till den långsiktiga risken för kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Enligt henne skulle Sverige kunna överväga liknande märkningskrav och strikta regler för barnriktad marknadsföring, särskilt med tanke på att många livsmedel riktade mot barn fortfarande innehåller höga halter av socker och fett.

Framtida åtgärder i Chile

Efter 2016 har Chile ytterligare skärpt sina regler genom att införa gränsvärden för mängden fett, socker och salt i livsmedel som får säljas i skolor. Dessa åtgärder har ännu inte utvärderats i större studier, men forskarna tror att de kan förstärka den positiva trend som redan har observerats.

Studien har vissa begränsningar – det går till exempel inte att med säkerhet säga hur barnens vikt skulle ha utvecklats utan lagarna – men den styrs av ett stort datamaterial och publiceras i en ansedd vetenskaplig tidskrift, vilket ökar dess trovärdighet.

Fakta: övervikt i Sverige

• Enligt 1177 Vårdguiden har 51 procent av den vuxna befolkningen i Sverige antingen övervikt eller fetma.
• Den snabbaste ökningen sker bland yngre vuxna, och förekomsten ökar i alla samhällsgrupper.
• Cirka 23 procent av barn i åldern 6–9 år och mer än var femte ungdom i åldern 16–19 år har övervikt eller fetma.
• Vid fyra års ålder är fetma tre till fyra gånger vanligare i socioekonomiskt utsatta områden samt i glesbygd.

Källa: Here