Bakgrund till regeringens lagförslag
I början av 2024 lade den svenska regeringen fram ett förslag om att skärpa reglerna för hur utlänningar kan hållas i förvar eller sättas under uppsikt under migrationsprocessen. Förslaget syftar till att ge Migrationsverket och polisen större möjligheter att förhindra att personer med utvisningsbesök går under jorden.
Enligt regeringens proposition skulle maxtiden för förvar av barn som sökt asyl fördubblas från tre dagar till sex dagar, med möjlighet till ytterligare sex dagars förlängning om det finns synnerliga skäl. Idag gäller tre dagar med möjlighet till ytterligare tre dagars förlängning.
Omröstningen i riksdagen – ett bakslag för regeringen
På måndagen skulle riksdagen klubba förslaget, men en minoritet bestående av Centerpartiet (C) och Miljöpartiet (MP) lämnade in en begäran om att delar av förslaget som rör barn i förvar ska vilandeförklaras i ett år. Enligt svensk grundlag kan en riksdagsminoritet begära en sådan vilandeförklaring när ett lagförslag bedöms inskränka den grundlagsstadgade rörelsefriheten.
Eftersom både Socialdemokraterna (S) och Vänsterpartiet (V) stödde C:s och MP:s linje, nådde regeringen inte den erforderliga fem sjättedels majoritet som krävs för att direkt kunna anta ett förslag som påverkar grundläggande fri- och rättigheter. Förslaget fick därför inte igenom direkt.
Vilandeförklaring och konstitutionsutskottets roll
När en vilandeförklaring begärs är det konstitutionsutskottet (KU) som först ska pröva om det finns grund för att låta förslaget vila. KU sammanträder på tisdagsförmiddagen, men det är inte säkert att ett beslut fattas samma dag.
Om KU kommer fram till att vilandeförklaring är tillämplig, krävs fortfarande en fem sjättedels majoritet i en ny omröstning för att regeringen ska kunna få igenom förslaget utan ett års väntan. Om utskottet däremot bedömer att vilandeförklaring inte är tillämplig, räcker en enkel majoritet.
I det senare fallet måste KU även inhämta ett yttrande från Lagrådet innan en ny omröstning kan hållas. Teoretiskt skulle riksdagen kunna hålla en ny omröstning redan på onsdagen om båda instanserna kommer fram till att vilandeförklaring inte är lämplig.
Vad innebär förslaget för barn i migrationsförvar?
Regeringens förslag innebär följande förändringar beträffande barn som sökt asyl:
- Maxtiden för förvar höjs från tre dagar till sex dagar.
- Vid synnerliga skäl kan förvarstiden förlängas med ytterligare sex dagar (totalt tolv dagar).
- Idag gäller tre dagar med möjlighet till ytterligare tre dagars förlängning (totalt sex dagar).
Centerpartiet och Miljöpartiet är kritiska till att maxtiden fördubblas och till att barn i vissa fall ska kunna skiljas från sina vårdnadshavare genom att antingen barnet eller vårdnadshavaren placeras i förvar. De menar att sådana åtgärder riskerar att kränka barnets rätt till familjeliv och kan vara i strid med både svensk barnrättslagstiftning och internationella konventioner.
Nästa steg och tidsplan
Regeringen har uttryckt att de nya reglerna i huvudsak ska börja gälla den 21 juli 2026, förutsatt att lagförslaget slutligen antas. Om vilandeförklaringen går igenom och ett års väntan blir nödvändigt, skulle ikraftträdandet skjutas fram till sommaren 2027.
Konstitutionsutskottets bedömning kommer att bli avgörande för hur snabbt processen kan gå vidare. Juridiska experter pekar på att utskottet ofta gör en noggrann analys av både proportionalitet och rättssäkerhet innan de lämnar sitt yttrande.
Möjliga scenarier framöver
- KU godkänner vilandeförklaring → nytt beslut kräver fem sjättedels majoritet → eventuell fördröjning på upp till ett år.
- KU avslår vilandeförklaring → enkelt majoritet räcker → omröstning kan ske inom några dagar.
- KU avslår vilandeförklaring men kräver Lagrådets yttrande → ytterligare några dagars fördröjning innan omröstning.
Oavsett vilket alternativ som väljs kommer frågan om barns rättigheter i migrationsprocessen att fortsätta vara ett hett debatterat ämne i svensk politik. För mer information om händelseförloppet, se ursprungskällan nedan.
