Utbildning och vård för unga i samhällsvård – fortsatta brister enligt Socialstyrelsen
Enligt två nya kartläggningar från Socialstyrelsen visar det sig att unga som har varit placerade i samhällsvård fortfarande möter betydande hinder både när det gäller skolgång och medicinsk behandling. Resultaten, som presenterades i ett pressmeddelande av generaldirektör Björn Eriksson, understryker att rättigheterna till god vård och utbildning inte uppfylls i tillräcklig utsträckning.
Utbildningsbrister – knappt hälften når gymnasiebehörighet
Den ena kartläggningen fokuserar på skolresultat. Den visar att knappt hälften av de ungdomar som någon gång har varit i samhällsvård uppnår gymnasiebehörighet vid 17 års ålder. Detta innebär att många lämnar grundskolan utan de kunskaper som krävs för vidare studier eller yrkesförberedande utbildning.
Socialstyrelsen pekar på flera orsakssamband:
- Frekventa placeringar och omflyttningar stör kontinuiteten i skolgången.
- Brist på individuellt anpassat stöd från både skola och socialtjänst.
- Psykisk ohälsa som ofta lämnas obehandlad och därför påverkar koncentration och motivation.
Enligt Anne‑Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, krävs ett samordnat arbete där skolpersonal, socialsekreterare och vårdgivare tidigt identifierar behov och sätter in åtgärder.
Läkemedelsanvändning – antipsykotika används främst för ångest och sömn
Den andra kartläggningen granskar medicineringen bland samma grupp. Den visar att läkemedelsanvändningen är omfattande och att antipsykotiska preparat ofta skrivs ut för indikationer som ångest, sömnsvårigheter och utagerande beteende snarare än för psykossjukdomar.
Kantzer förklarar att dessa läkemedel bör vara ett sista alternativ och att förstahandsbehandling bör bestå av psykosociala insatser, kognitiv beteendeterapi eller, vid behov, andra läkemedelsslag som är bättre lämpade för symtom som ångest och sömnstörning.
Socialstyrelsen rekommenderar därför:
- Ökad uppföljning av ordinationer för att säkerställa att läkemedel används enligt godkända indikationer.
- Utbildning för förskrivande läkare om alternativa behandlingsstrategier för unga med beteendemässiga och emotionella svårigheter.
- Införa tydliga riktlinjer för när antipsykotika får initieras och hur behandlingen ska trappas ned.
Konsekvenser och behov av förbättrade insatser
De identifierade bristerna har konkreta konsekvenser för de ungas framtidsutsikter. Utan fullständig gymnasiebehörighet minskar möjligheterna till högre utbildning och stabil anställning. Samtidigt kan felaktig eller överdriven medicinering leda till biverkningar, beroende och försvårad återhämtning från underliggande psykisk ohälsa.
Socialstyrelsen betonar att ett helhetsperspektiv är nödvändigt: vård, skola och socialtjänst måste arbeta tillsammans med tydliga överlämningsrutiner och gemensamma mål. Myndigheten planerar att offentliggöra en handlingsplan senare under året, vilken kommer att innehålla konkreta riktlinjer för förbättrad samverkan och uppföljning.
Källor
Informationen i denna artikel grundar sig på pressmeddelandet och de två kartläggningar som Socialstyrelsen offentliggjorde i samband med rapporteringen om utbildning och vård för unga i samhällsvård. För mer detaljerad läsning av originalkällan, se länken nedan.
