Sverigedemokraterna kräver nära hälften av ministerposterna i en möjlig Tidöregering
I en intervju med Sveriges Radio Ekots lördagsintervju den 2 november 2024 sa Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att om Tidöpartierna (Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna) bildar regering bör hans parti få nära hälften av de tunga ministerposterna. Åkesson nämnde specifikt finansminister, utrikesminister, justitieminister och försvarsminister som exempel på poster som han anser vara avgörande för regeringens styrning.
Bakgrund: Tidöpartierna och regeringsbildningen
Efter valet 2022 bildade Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ett samarbete som senare kom att kallas Tidöavtalet. Sverigedemokraterna stödde avtalet från utsidan, men har sedan dess varit en viktig vågmästarparti i riksdagen. Inför valet 2026 har opinionsundersökningar visat att SD ligger runt 20 % av väljarstödet, medan de tre övriga Tidöpartierna tillsammans samlar cirka 35‑40 %.
Enligt Demoskops novemberundersökning 2024 fick Sverigedemokraterna 20,3 % av väljarna, Moderaterna 19,8 %, Liberalerna 7,5 % och Kristdemokraterna 4,2 %. Om dessa siffror håller i sig skulle SD bli det största enskilda partiet i en eventuell Tidökoalition, vilket stärker Åkessons argument om proportionell representation.
Åkessons krav på ministerposter
Under intervjun utvecklade Åkesson sin syn:
– Jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem, säger Åkesson till radion.
Han betonade också att Sverigedemokraterna vill inneha migrationsministerposten, ett område där partiet har profilerat sig starkt sedan 2010‑talet.
För att illustrera vilka poster Åkesson syftar på kan man lista de fyra han nämnde samt statsministerposten:
- Statsminister
- Finansminister
- Utrikesminister
- Justitieminister
- Försvarsminister
- Migrationsminister (ytterligare krav från SD)
Experter om proportionell fördelning
Statsvetaren Maria Sundin vid Uppsala universitet kommenterar att kravet på proportionell fördelning är i linje med parlamentarisk praxis, men att det också kan uppstå spänningar om de mindre partierna i koalitionen känner sig marginaliserade.
– I ett koalitionsregeringssystem är det vanligt att fördela poster efter valresultat, men det är också viktigt att varje parti får möjlighet att påverka politik inom sina kärnområden. Annars riskerar samarbetet att bli instabilt.
Sundin hänvisar till tidigare exempel från både Danmark och Tyskland där proportionell fördelning av ministerposter har bidragit till regeringars livslängd.
Vad innebär detta för kommande regeringsförhandlingar?
Om SD skulle få nära hälften av de tunga posterna skulle det innebära att partiet får betydande inflytande över ekonomisk politik, utrikesrelationer, rättsväsende och försvar – områden som direkt påverkar Sveriges internationella position och interna säkerhet. Samtidigt skulle de övriga Tidöpartierna behöva kompromissa på frågor där deras ideologiska skillnader är tydliga, exempelvis i klimatpolitik och social välfärd.
Åkesson själv avslutade intervjun med att betona att samtalen med de andra partierna har utgått från principen om lika inflytande:
– Det är som jag upplever den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande.
Det återstår att se hur förhandlingarna utvecklas när valrörelsen intensifieras och huruvida de övriga Tidöpartierna är villiga att acceptera SD:s krav på en sådan fördelning av makten.
Källa: Here
