SAS vill sänka flygplatsavgifter – men möter motstånd i Skandinavien
Den svenska flygbolaget SAS har framfört ett krav på lägre flygplatsavgifter i Skandinavien som ett sätt att möta de kraftigt stigande bränslepriserna. Enligt bolagets vd Anko van der Werff skulle en avgiftsminskning kunna stärka konkurrenskraften för nordiska rutter, särskilt när andra europeiska hubbar redan vidtar liknande åtgärder.
Bakgrund: ökade bränslepriser pressar lönsamheten
Enligt den senaste IATA‑rapporten från april 2026 har priset på Jet A‑1 bränsle i Europa stigit med ungefär 22 % jämfört med föregående år, drivet av högre råoljekostnader och begränsad tillgång på raffineringskapacitet (IATA Fuel Monitor, 2026). För ett flygbolag som SAS, där bränslekostnaden står för cirka 30 % av totala driftskostnaderna, innebär detta ett betydande tryck på resultatet.
SAS har därför pekat på att en minskning av flygplatsavgifterna – som ofta utgör en fast del av kostnaden per start och landning – skulle kunna ge ett omedelbart lättnadsvärde utan att kräva stora strukturella förändringar i flottan eller ruttnätverket.
Schiphol sänker avgifter – ett varningstecken för Norden
I kontrast till den skandinaviska hållningen har Amsterdam Schiphol nyligen meddelat en generell sänkning av sina landnings- och startavgifter med 10 % från och med juli 2026. Beslutet motiveras av flygplatsens önskan att behålla sin position som en av Europas viktigaste transferhubbar inför ökande konkurrens från både Gulf‑ och asiatiska flygplatser (Schiphol pressmeddelande, 2026).
SAS vd Anko van der Werff har varnat för att sådana ensidiga åtgärder kan leda till snedvriden konkurrens. Enligt honom riskerar nordiska flygplatser att förlora trafik till hubbar som erbjuder lägre avgifter, vilket i längden kan underminera både lokala jobb och den samlade flygkapaciteten i regionen.
SAS efterlyser europeisk samordning
I ett uttalande till Dagens Industri den 5 maj 2026 betonade van der Werff behovet av en samordnad strategi på europeisk nivå:
“Vi kan inte låta varje flygplats agera i ett vakuum. En samordnad syn på avgifter, kanske genom EU‑ramverk eller IATA‑riktlinjer, skulle skapa rättvisa villkor för alla aktörer och samtidigt ge flygbolagen verktyg att hantera externa kostnadschocker som bränslepriserna.”
Han pekade på att liknande initiativ redan finns inom andra sektorer, exempelvis EU:s utsläppshandelssystem, och att en parallell modell för flygplatsavgifter skulle kunna minska risken för konkurrensförvrängning samtidigt som den främjar transparens och förutsägbarhet för både flygbolag och passagerare.
Vad säger flygplatsoperatörerna?
Både Swedavia, som driver de största svenska flygplatserna inklusive Arlanda och Landvetter, och Copenhagen Airports (Kastrup) har bekräftat för Di att det för närvarande inte finns några planer på att sänka avgifterna i Skandinavien. En talesperson för Swedavia förklarade att avgiftsstrukturen är noggrant kopplad till investeringar i infrastruktur, hållbarhetsinitiativ och driftsäkerhet, och att en generell nedjustering skulle kräva en omförhandling av långsiktiga avtal med flygbolagen och eventuellt statligt stöd.
Kastrup pekade vidare på att deras avgiftsnivå redan ligger under det europeiska genomsnittet och att ytterligare reduktioner skulle behöva vägas mot behovet av att fortsätta utveckla kapaciteten för att hantera ökande passagerarvolymer, särskilt inför kommande stora evenemang som EM i fotboll 2028.
Slutsats och framtidsutsikter
Debatten om flygplatsavgifter visar på den komplexa balansgången mellan kostnadstryck för flygbolagen och flygplatsernas behov av att finansiera säkerhet, miljöåtgärder och kapacitetsutveckling. Medan SAS ser en avgiftssänkning som ett kortsiktigt verktyg för att möta stigande bränslekostnader, betonar Swedavia och Kastrup att långsiktig hållbarhet och infrastrukturinvesteringar måste väga tyngre.
Om europeiska myndigheter och branschorganisationer som IATA eller ACI Europe kan facilitera en dialog om avgiftssamordning, kan det potentiellt skapa en mer jämn spelplan för nordiska flygbolag utan att äventyra flygplatsernas finansiella grund. Framtida utveckling kommer sannolikt att bero på hur snabbt bränslepriserna stabiliseras samt vilken politisk vilja som finns att harmonisera avgiftspolitiken över kontinenten.
Källa: Here
