Poya Shafie i rätten – nekar till brott kopplade till Foxtrotnätverket
Den 30‑årige Poya Shafie stod inför rätta i Stockholms tingsrätt våren 2024 efter att ha gripits i Irak och utlämnats till Sverige. Åklagarna menar att han har varit en central figur i det våld som blossade upp mellan Dalennätverket och Foxtrotnätverket under 2022 och 2023, en konflikt som främst handlade om kontroll över narkotikamarknaden i Stockholmsområdet.
Bakgrund och anklagelser
Enligt polisens utredning är Shafie misstänkt för att ha haft en ledande roll i Foxtrotnätverket, ett kriminellt nätverk som kopplats till flera skjutningar och mordförsök. Åklagarna Ida Arnell, Henrik Söderman och Lukas Tigerstrand lade fram bevis som bland annat består av chattloggar, röstmeddelanden och bilder där Shafie förekommer tillsammans med den misstänkte nätverksledaren Rawa Majid.
En särskilt framhävd del av bevisningen är kopplingen mellan Shafie och aliaset ”Hamado”, ett användarnamn som återfunnits i tidigare utredningar och som åklagarna menar används av Shafie för att koordinera verksamhet. Shafie har dock konsekvent nekat till att han står bakom kontot och hävdat att han endast känner personen bakom aliaset som en bekant.
Förhör och bevisning
Under rättegången beskrivs Shafie som fåordig i polisens förhör, men när han väl fick tala i säkerhetssalen började han ge sin version av händelserna. Han klädde sig i en vit skjorta och satt bredvid sina advokater med ryggen mot åhörarna.
En av de mest uppmärksammade bevisen är ett röstmeddelande som skickades strax innan ett mordförsök i den första våldsvågen. Shafie erkände att rösten på inspelningen är hans, men beskrev meddelandet som ett skämt mellan vänner som spelades upp efter ett gympass. Han sade att han ångrar att han skickade meddelandet och att det var ett dåligt omdöme.
Bilder som visar Shafie tillsammans med vapen presenterades också av åklagaren. Shafie förklarade att bilderna togs under ett lagligt besök i irakiska Kurdistan och att han aldrig har burit vapen i Sverige.
Försvar och inställning till nätverket
Shafie medgav att han känner Rawa Majid, men han nekade bestämt till att vara medlem i något kriminellt nätverk. Han beskrev sig själv som en person som rör sig i olika sociala konstellationer men utan formell tillhörighet till någon organiserad grupp.
– Jag anser inte att jag är med i något nätverk. Jag är en person som rör mig i olika konstellationer och miljöer, men jag är inte med i något nätverk, sade Shafie i rätten.
När åklagaren frågade om Rawa Majid och smeknamnet ”Räven” avser samma person ville Shafie inte kommentera. Han ville heller inte specificera närmare sin relation till Majid eller Foxtrotnätverket.
Reaktioner och rättsprocessens betydelse
Rättegången har uppmärksammats som ett test för det svenska rättsväsendets förmåga att hantera transnationell brottslighet. Eftersom Shafie greps i Irak och senare utlämnades till Sverige ses fallet som ett exempel på internationellt polisiärt samarbete.
Legalexperter har påpekat att målet belyser svårigheterna att bevisa direkt delaktighet i organiserad brottslighet när den misstänkte endast kan kopplas till personer genom bekantskap och gemensamma vistelser i olika länder. Samtidigt betonar åklagarna att den samlade bevisningen – chattar, röstmeddelanden och bilder – tillsammans bildar ett mönster som pekar mot en ledande roll.
Utgången av målet kommer att kunna påverka hur framtida fall av misstänkt gängrelaterad våldsbrottslighet hanteras, både vad gäller bevisvärdering och internationell rättshjälp.
För mer information om rättegången och de senaste uppdateringarna, se källan nedan.
