Vad har hänt i samtalen mellan USA och Iran?

I lördags hävdade USA:s tidigare president Donald Trump att ett avtal mellan USA och Iran – bland annat om att öppna Hormuzsundet – var ”i stort sett” färdigförhandlat. På söndagen ändrade han tonläge och skrev att förhandlarna inte borde ”rusa in i ett avtal”.

Irans utrikesdepartement har å andra sidan bekräftat att framsteg har gjorts, men betonat att det ännu inte finns något tecken på att ett slutligt avtal är nära förestående. Enligt talespersonen Esmaeil Baqaei kan ingen påstå att undertecknandet av ett avtal är omedelbart.

Trump’s svängande budskap

Trump:s första uttalande kom efter ett möte med sina rådgivare i Washington, där han sade att parterna hade kommit överens om de viktigaste punkterna. Dagen därpå, i ett inlägg på sin plattform, varnade han för att förhandlingarna behöver mer tid och att ett förhastat beslut skulle kunna underminera trovärdigheten.

Irans officiella ståndpunkt

Enligt ett uttalande från Irans utrikesdepartement, som citerades av flera nyhetsbyråer, har förhandlingarna lett till vissa överenskommelser om att lindra ekonomiska tryck, men man menar att de kärnfrågor som fortfarande är olösta kräver ytterligare diskussion. Baqaei sade vidare att Iran fortsätter att kräva garantier för att USA inte kommer att återinföra sanktioner efter ett eventuellt avtal.

Varför är överenskommelsen svår att nå?

Flera av de frågor som blockerar ett avtal har varit olösta i flera år. Tilliten mellan parterna är särskilt låg efter att USA och Israel genomförde attacker mot iranska mål mitt under pågående förhandlingar.

Hormuzsundet – en kritisk knäckfråga

Iran kontrollerar Hormuzsundet, genom vilket ungefär en femtedel av världens oljeexport passerar. USA har svarat med att blockera iranska hamnar, vilket har lett till minskade oljeintäkter och ökade kostnader för global sjöfart. Båda sidor ser kontrollen över sundet som en säkerhetsfråga.

Urananrikning och regional säkerhet

Irans fortsatta anrikning av uran uppfattas av Israel och flera västländer som ett steg mot kärnvapenkapacitet. Israel har upprepade gånger varnat för att ett Iran med kärnvapen skulle förändra maktbalansen i Mellanöstern. Förhandlingarna försöker därför hitta en balans mellan att begränsa Irans kärnprogram och att erbjuda ekonomiska lättnader.

Vad kan hända nu?

Enligt uppgifter från både amerikanska och iranska källor diskuteras ett möjligt ramavtal som skulle omfatta en 60 dagar lång vapenvila, en lättnad av USA:s blockad mot iranska hamnar samt vissa undantag från sanktioner som skulle tillåta Iran att exportera begränsade mängder olja. I gengäld skulle Iran gå med på att öppna Hormuzsundet för internationell sjöfart.

Analytiker menar dock att det är osannolikt att alla dessa punkter kan lösas i ett enda avtal. Ett mer troligt utfall är att parterna enas om att fortsätta förhandlingarna inom en fastställd tidsram, medan de svåraste frågorna – som nivån på urananrikningen och säkerhetsgarantier för sundet – får ytterligare tid att utredas.

Om ett ramavtal träder i kraft skulle det kunna skapa ett tillfälligt lugn som möjliggör detaljerade samtal om både ekonomiska lättnader och kärntekniska begränsningar. Samtidigt varnar experter för att utan tydliga mekanismer för efterlevnad och övervakning riskerar någon överenskommelse att snabbt urholkas.

För en djupare genomgång av samtalen och de senaste uppdateringarna, se originalartikeln hos Aftonbladet: Here