Återbrukat tegel förändrar byggbranschen

Brukspecialisten och Tegelmöllan leder Sveriges återbruk av tegel

För trettio år sedan startade Brukspecialisten som en ren återförsäljare av material till mur‑ och putsentreprenörer. Idag står återbrukat tegel för mer än hälften av företagets omsättning – en utveckling som drivits fram av en unik teknik för att avlägsna cement från gamla murbruk.

Från återförsäljare till cirkulär aktör

Jacob Steen, VD på Brukspecialisten, beskriver hur försäljningsfördelningen har förändrats:

“För fem, sex år sedan stod försäljningen av nytillverkat tegel från andra tillverkare för ungefär 50 procent av vår omsättning. I dag är vi ikapp med vår cirkulära affär.”

Denna förändring innebär att över 50 % av intäkterna nu kommer från återbrukat material, samtidigt som efterfrågan på nytt tegel har minskat i takt med ökade klimatkrav.

Lösningen på cementproblemet

Ett stort hinder för återbruk av tegel har varit den omfattande användningen av cement i murbruk sedan 1950‑talet. Cementen gör det svårt att separera tegelstenarna utan att skada dem.

Brukspecialisten och dess systerbolag Tegelmöllan lyckades lösa detta problem i sin första fabrik utanför Falkenberg runt 2020. Tekniken använder endast lite grön el och vatten för att dämpa dammet under rensningsprocessen, vilket gör den både energieffektiv och miljövänlig.

Enligt Steen är metoden rätt unik i Europa och har gett företaget ett konkurrensfördel i den växande marknaden för cirkulära byggmaterial.

Klimatklivet och ny anläggning i Katrineholm

För att skala upp produktionen har Tegelmöllan fått stöd från Klimatklivet, Naturvårdsverkets investeringsprogram för att minska växthusgasutsläpp. Bidraget uppgår till strax över 20 miljoner kronor och finansierar en ny återbruksanläggning i Katrineholm.

  • Anläggningen beräknas stå klar sommaren 2028.
  • Den kommer att kunna återbruka över fem miljoner kilo tegel per år.
  • Årliga koldioxidutsläpp väntas minska med cirka 2 300 ton.
  • Totalkostnaden för projektet uppskattas till cirka 35 miljoner kronor, där resterande finansiering kommer från Almis gröna lån och egna medel.

Genom att lokalt återvinna tegel minskar också transporterna av byggavfall, särskilt för storstadsregionerna Stockholm och Mälardalen, vilket ytterligare stärker klimatnyttan.

Ekonomiska incitament och marknadspotential

Brukspecialisten betalar i dag omkring 1 500 kronor per ton för rivningstegel, medan säljaren sparar ungefär 350 kronor per ton genom att undvika deponiavgifter. Trots detta slängs årligen omkring 15 miljoner tegelstenar i Sverige – ett resursläckage som företaget vill vända till ett andra liv för materialet.

Kunderna är ofta villiga att betala ett premiumpris för återbrukat tegel eftersom de måste uppfylla interna klimatbudgetar och efterleva kraven i Parisavtalet. Klimatdeklarationer och CO2‑gränser har därmed fungerat som viktiga dörröppnare för den cirkulära affärsmodellen.

Framtidsutsikter och bredare cirkulära lösningar

Återbrukat tegel utgör för närvarande cirka 10 procent av den svenska marknaden för tegelstenar, men enligt Jacob Steen är det materialet som kommit längst när det gäller skalbara cirkulära lösningar. Produkten är CE‑märkt, vilket garanterar en kvalitet jämförbar med nytillverkat tegel.

Förutom tegel arbetar Brukspecialisten också med att hjälpa fastighetsägare att bevara och renovera befintliga strukturer. Genom att erbjuda beräkningsstöd och teknisk konsultation minskar behovet av rivning, vilket ytterligare minskar avfall och utsläpp.

Steen pekar på att andra byggkomponenter, såsom hålbjälklag och stålbalkar, har potential för storskaligt återbruk inom en snar framtid.

Den svenska byggbranschen står inför en omställning där cirkulära flöden inte längre är ett alternativ utan en nödvändighet. Genom att kombinera teknisk innovation, tydliga affärsmodeller och stöd från offentliga program visar Brukspecialisten och Tegelmöllan hur ett traditionellt material kan få ett andra liv – och samtidigt bidra till Sveriges klimatmål.

Källa: Here

Senaste Nyheter

Relaterade artiklar

Ännu en säkerhetsrådgivare glömde anteckningarSkedde vid Nato-toppmöte

Incident vid NATO‑toppmötet: Säkerhetsrådgivaren glömde anteckningar Under det senaste NATO‑toppmötet i Vilnius 2023 uppmärksammades ett nytt fall där en svensk säkerhetsrådgivare...
Läs mer
Fauci vägrade svara vid senatsförhör om covid‑19‑ursprung Den 30 juli 2026 kallades Anthony Fauci, tidigare chef för USA:s nationella institut för...
Zelenskyj varnar för nattlig rysk attack Den 29 juli 2026 skrev Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på sin Telegram-kanal att det finns stor sannolikhet...