Arbetsförmedlingens lokala närvaro minskar – konsekvenser för arbetsmarknaden
Under de senaste åren har Arbetsförmedlingens fysiska närvaro i kommunerna minskat kraftigt. Enligt en rapport från fackförbundet Unionen, som har granskat utvecklingen mellan 2019 och 2026, har antalet kommuner med fast bemannade kontor fallit från 170 till 81. Samtidigt har avståndet till närmaste arbetsförmedlingskontor ökat i 271 av Sveriges 290 kommuner, främst i lands- och glesbygdskommuner. I 83 kommuner finns överhuvudtaget ingen lokal närvaro alls.
Utvecklingen 2019–2026
- Antal kommuner med fast bemannat kontor: 170 → 81.
- Kommuner där avståndet till närmaste kontor har ökat: 271/290.
- Kommuner utan någon lokal Arbetsförmedlingsnärvaro: 83.
Rapporten visar också att etableringen av fristående leverantörer inom matchningstjänsten Rusta och matcha är starkt koncentrerad till storstäder och större tätorter. I de mer glesbefolkade kommunerna samt i pendlingskommuner nära mindre städer är etableringen betydligt lägre, och i 68 kommuner saknas någon leverantör helt.
Konsekvenser för arbetslösa och arbetsgivare
Den svenska arbetsmarknaden befinner sig i ett paradoxalt läge: samtidigt som hundratusentals personer är arbetslösa råder stor kompetensbrist i många branscher. Arbetsgivare rapporterar svårigheter att hitta arbetskraft med rätt utbildning och erfarenhet, medan många arbetssökande saknar de kunskaper som efterfrågas.
Unionen har frågat sina fackklubbar om deras förtroende för Arbetsförmedlingens bidrag till kompetensförsörjningen på de företag där de är verksamma. Svaren visar ett mycket lågt förtroende. Klubbarna menar att myndigheten behöver stärka sin lokala närvaro för att bättre kunna stödja förekagens kompetensförsörjning.
Analys av effekterna
Unionen analyserar hur den bristande lokala närvaron påverkar arbetslöshet, matchning och kompetensförsörjning. Analysen visar att:
- Samverkan med kommunerna försvåras när Arbetsförmedlingen drar sig tillbaka.
- Aktivt arbetsgivararbete blir svårare utan kunskap om den lokala arbetsmarknaden.
- Personer som står långt från arbetsmarknaden – ofta med behov av fysiska möten och personligt stöd – drabbas mest.
Fristående leverantörer – ett misslyckat uppdrag?
Rapporten konstaterar att de fristående leverantörerna inte har lyckats med sitt uppdrag att rusta och matcha arbetssökande till jobb och utbildning. Etableringen är ojämn, insatserna är betydligt dyrare än motsvarande stöd i offentlig regi, och de leder inte till bättre arbetsmarknads- eller utbildningsutfall.
Unionen föreslår åtgärder
För att återställa en likvärdig tillgång till stöd över hela landet föreslår Unionen följande:
- Stärk Arbetsförmedlingens lokala närvaro – fokus på kommuner med hög arbetslöshet, matchningsproblem och långt till närmaste fast bemannade kontor.
- Prioritera arbetsgivararbetet – myndigheten ska ha god kännedom om den lokala arbetsmarknaden i alla kommuner och kapacitet att bedriva uppsökande arbete.
- Förbättra samverkan med kommunerna – rikta insatser till de kommuner som idag upplever brister i samarbetet.
- Se över det digitala arbetssättet – erbjuda fler arbetslösa möjlighet till fysiska möten.
- Ge Arbetsförmedlingen större frihet att omfördela sina resurser efter lokala behov.
- Se över systemet med fristående leverantörer inom matchningsverksamheten för att säkerställa kvalitet och kostnadseffektivitet.
I höst går Sverige till val. Den kommande regeringen – oavsett politisk färg – kommer att behöva ta ansvar för att arbetsmarknadspolitiken åter fungerar i hela landet. Unionen varnar för att upprepa gamla misstag genom att lägga mer ansvar på kommuner eller privata aktörer utan täckning och helhetsperspektiv. Stöd, matchning och kompetensutveckling ska vara en rättighet oavsett var man bor.
En fungerande arbetsmarknad kräver att Arbetsförmedlingen finns – på riktigt, i hela landet.
Peter Hellberg, förbundsordförande för Unionen
Källa: Unionens rapport om Arbetsförmedlingens lokala närvaro 2019‑2026.
