USA inför skärpta tullar på patenterade läkemedel – och sänkar för vissa allierade

I en ny våg av handelspolitisk ackord har den amerikanska Trumpadministrationen tillkännaget en betydande omprioritering av tullar på läkemedel. Centralt i beskedet står ett kraftfullt incitament för läkemedelsbolag att flytta mer av sin tillverkning inom USA:s gränser: alla patenterade läkemedel och deras ingredienser som importeras från länder utan ett handelsavtal med USA kommer nu att belastas med fulla 100 procent i tull.

Strategin bakom 100-procentiga tullarna

Denna extrema tullsats är inte en slump. Den är en direkt del av administrationens “America First”-strategi, som strävar efter att återuppbygga amerikansk industriell kapacitet och minska beroendet av utländsk tillverkning för kritiska varor som läkemedel. Genom att göra importen av patenterade produkter ekonomiskt onödig, sätts ett kraftfullt press på stora multinationella läkemedelsbolag att investera i amerikanska produktionsanläggningar. Målet är att skapa inhemska jobb och säkerställa en mer kontrollerad försörjningskedja för mediciner på den amerikanska marknaden.

Det är viktigt att skilja på “patenterade” och “generiska” läkemedel. Denna nya tullsats riktar sig specifikt mot de innovativa, skyddade av patent, som ofta har högre priser och större marginaler. Generiska läkemedel, som inte omfattas av patent, har en annan tullstruktur som inte ändras genom detta beslut.

Paradoxen: Sänkta tullar för vissa handelspartner

Inte samtidigt inför administrationen en motsatsfördelning för läkemedel från specifika länder som har ingått handelsavtal med USA. Som ett resultat av dessa avtal kommer tullsatsen för läkemedel från följande länder sänkas kraftigt till 15 procent:

• Europiska unionens medlemsländer
• Japan
• Sydkorea
• Schweiz

Denna differentiering understryker den nuvarande handelsstrategin: använda tullar som ett påtryckningsmedel för att får länder att acceptera amerikanska förhandlingsvillkor, och samtidigt belöna de som redan har ingått avtal. För läkemedelsbolag baserade i dessa länder blir konkurrensfördelarna på den amerikanska marknaden betydligt större jämfört med konkurrenter från t.ex. Indien eller Kina, som fortfarande står inför 100-procentiga tullar på sina patenterade produkter.

Globala konsekvenser och osäkerhet

Åtgärden väcker frågor om handelsprinciper och läkemedelspriser. Kritiker pekar på att högre tullar sannolikt leder till högre priser för amerikanska konsumenter och sjukvårdsystem, eftersom kostnader för läkemedelsbolag troligen ska återfås via prisökningar. Samtidigt kan det accelerera en redan pågående global omlokalisering av läkemedelstillverkning, med både positiva och negativa effekter för arbetsmarknader världen över.

För den svenska och europeiska läkemedelsindustrin, som är starkt integrerad i globala värdekedjor, innebär detta både utmaningar och möjligheter. Bolag måste noggrant överväga sina amerikanska leveransstrategier, medan de samtidigt har en fördelaktig tullsats jämfört med många andra aktörer.

Det fulla konsekvenserna av detta beslut är ännu inte klara och kommer att utvecklas över tid, beroende på hur läkemedelsbolag reagerar och hur andra länder kan besvara dessa nya handelsbarriärer.

Här kan du läsa mer om detaljerna och reaktionerna från marknaden.