Handelshögskolan och elitismen

Det sägs att den legendariske professorn vid Handelshögskolan, Eli Heckscher, under sin tid gav ut endast ett enda A i betyg och det till den framtida Folkpartiledaren och Nobelpristagaren Bertil Ohlin. Om skrönan är sann kan de lärde tvista om, men det illustrerar den filosofi som Skandinaviens ledande ekonomiska högskola bör stå för. Det ska vara tufft att antas till ”Handels”, som vi gamla studenter kallar den, och det ska vara tufft att få riktigt höga betyg.

Elitutbildning och krav

En skola som stått för grundutbildningen för många inom det svenska näringslivet ska ställa krav. Eliter har alltid funnits, och ett bra kriterium för att tillhöra eliten är att eliten är öppen för de som klarar antagningsprocessen. Det är därför som det gör mig bedrövad att se den högskola där jag utbildades och träffade min livskamrat valsa runt i media av fel anledning.

Glädjebetyg och antagningsprocess

Som någon som varit verksam i det svenska näringslivet under överskådlig tid har även jag varit oroad över de så kallade glädjebetygen. Friskolor och även etablerade gamla skolor bidrar till att elever betraktas som kunder vilket blir ett problem. På min tid, om en lite äldre man får säga så, skällde mina föräldrar ut mig ad notam om jag inte hade uppnått bra betyg. Idag är det föräldrar som skäller ut läraren och det är helt enkelt fel. Högre utbildning är inte en rättighet utan ett privilegium.

Handelshögskolans rektor och glädjebetygen

Därför var Handelshögskolans rektor Lars Strannegårds utspel mot glädjebetygen och viljan att införa klassiska inträdesprov bara att applådera. Som någon som under åren anställt unga och intelligenta medarbetare vet jag att det är en bärande bjälke att alltid ha bra sakkunskaper. Vissa saker lär man sig på jobbet men annat ska man ha med sig från skolbänken. Viljan att behålla Handels elitstatus var helt enkelt rätt och glädjebetygen måste motverkas.

Mångfald och meritokrati

Det är därför som jag blir bedrövad över nyheten om att antagningsprocessen har svängt som på en femöring. Förutom betyg hade man krävt att elever ska göra högskoleprovet och få i alla fall minst 1,25 poäng i resultat. Glädjebetygen ska viktas mot att faktiskt visa att man kan prestera och klara av en utbildning som ställer höga krav. Men nu har man bestämt sig för att skippa högskoleprovet och orsaken till detta är att det enligt rektor Strannegård skadat mångfalden.

Högskolelagen och mångfald

Ledningen agerade med bundna händer då högskolelagen har reglerat att alla högre lärosäten ska agera för att främja mångfalden. Det är därför man har ändrat sig efter en termin. Om man hade behållit systemet hade man säkerligen öppnat upp sig för stämningar och kritik inom nuvarande regelverk. I värsta fall hade det skapat rättsprocesser och att man hade förlorat sin status som ett godkänt universitet.

Jämställdhet och kompetens

På ett sätt är kravet på jämställdhet lovvärt. Men så länge som det krockar med prestationsförmåga och kompetens blir det skadligt. Kvotering som är det riktiga ordet för mångfald skapar enfald. Jakten efter kompetens skapar däremot mångfald. Dessutom devalverar argumentet om att högskoleprovet har sänkt jämställdheten kvinnor som tänkande varelser.

Slutsats

Problemet är således inte Handelshögskolan. Det är det faktum att vi har en lagstiftning som möjliggör att vi gör högre utbildning till en rättighet och inte ett privilegium. Om man betänker att vi i dag måste konkurrera i hela världen framstår det som ett skämt att jämställdheten ska vara en bärande bjälke när det kommer till eliten. Apropå Eli Heckscher går det att jämföra med hans barnbarn, diplomaten Eva Heckscher, som läste i Uppsala och var Sveriges första ordförande för studentföreningen Heimdal. Hon avslutade sin karriär som ambassadör. Hon tyckte inte att kvinnor borde beröras med silkeshandskar. Att ställa krav har aldrig skadat någon även om man vill uppnå mål om mångfald eller jämställdhet. Kärt barn har många namn men det enda som Handelshögskolan i Stockholm, vilket är det officiella namnet, ska fokusera på är meritokrati. För att parafrasera Bibeln: Här ska det inte finnas jude eller grek utan enkom duktiga ekonomer.
Mats Qviberg