Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av samhällets klimatpåverkan
Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av samhällets klimatpåverkan, en tredjedel av energianvändningen och 40 procent av avfallsmängderna. Detta visar hur viktig sektorn är för att nå Sveriges klimatmål till 2045. Utvecklingstakten i sektorn är hög och branschens aktörer arbetar utifrån den färdplan som tagits fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.
Boverkets roll i klimatomställningen
Boverket har fått i uppdrag från regeringen att föreslå "införandet av gränsvärden för kumulativ livscykel"-klimatpåverkan. Trots detta överväger Boverket att stå fast vid att gränsvärdet endast ska innefatta byggskedet, vilket riskerar att utesluta ungefär hälften av byggnadens klimatpåverkan. Detta är problematiskt eftersom det kan leda till suboptimering och en snedvriden bild av olika materials klimatpåverkan.
Upphandling och kravställande
Upphandling och kravställande är viktiga verktyg för att öka takten så målen kan nås. För att klimatpåverkan ska minimeras är livscykelperspektivet avgörande. Att kravställa endast utifrån byggprocessens klimatpåverkan riskerar leda till felprioriteringar som får stora konsekvenser. Ett hus med minimerad klimatpåverkan under byggskedet har inte per automatik minimerad klimatpåverkan under husets hela livslängd.
Ekonomiska och miljömässiga konsekvenser
Ett ensidigt fokus på byggskedet bortser från klimatutsläpp kopplade till energianvändning och underhåll under alla de decennier då byggnaden nyttjas. Det straffar mer gedigna lösningar som sänker behoven av värme och kyla, som treglasfönster, mer välisolerade byggnader och energieffektiva ventilationssystem med luftfilter av hög kvalitet. Samtidigt missgynnas byggmaterial och produkter som är optimerade för långsiktig hållbarhet och klimatnytta.
Internationella exempel
Flera andra länder har redan gått före och infört, eller är på väg att införa, gränsvärden som omfattar hela byggnaders livscykel, exempelvis Danmark, Finland, Nederländerna och Frankrike. Att Sverige, med byggherrar och fastighetsbolag som enligt bygg- och anläggningssektorns gemensamma färdplan har höga hållbarhetsambitioner, siktar lägre än grannländerna är skadligt för både innovationslandskapet och konkurrenskraften.
Slutsats
Ansvariga myndigheter och politiker behöver se till att kommande gränsvärden leder till största möjliga klimatnytta och resurseffektivitet ur ett livscykelperspektiv. Då är chanserna avsevärt högre att Sveriges framtida byggnadsbestånd står länge, är kostnadseffektivt i drift och har låg klimatpåverkan. Det är det enda rätta om vi ska bygga långsiktigt hållbart och inte skjuta över ansvaret för klimatomställningen på framtida generationer.
Anniki Hirn, VD Nordic Galvanizers
Anders Hvarfner, vd Plåt & Ventföretagen
Björn Åstedt, vd Stålbyggnadsinstitutet
Britta Permats VD svensk ventilation
Joel Rosenqvist, ordförande Svensk Planglasförening
Johan Onno vd Mur & Putsföretagen
Jonny hellman vd VVS Fabrikanterna
Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong
Terese Kuldkepp, hållbarhetsexpert, Installatörsföretagen
Veronica Koutny Sochman, Swedisol VD
