Svenska Bankers Resultat Ökar
De svenska bankernas samlade nettoresultat ökade under 2024 och uppgick till 126 miljarder kronor, jämfört med 122 miljarder kronor året innan. Denna ökning drevs främst av ett högre provisionsnetto men dämpades av ett minskat räntenetto och ökade administrativa kostnader.
Storbankernas Resultat Minskar
Storbankernas nettoresultat minskade dock under samma period, också främst på grund av ökade kostnader och ett minskat räntenetto. Detta visar på en komplex situation inom den svenska banksektorn, där olika faktorer påverkar resultatet på olika sätt.
Konkurrensen på Bolånemarknaden
Konkurrensen på bolånemarknaden fortsätter att vara hög. Bolånebankerna fortsatte att ta marknadsandelar under 2024, med en ökning av bostadsutlåningen på 7 procent under helåret, vilket kan jämföras med den totala bostadsutlåningen som ökade med 2 procent. De sex banker som benämns som bolånebanker är SBAB, Länsförsäkringar Bank, Skandiabanken, Landshypotek, Borgo och Bluestep.
Utlåningen till Allmänheten
Utlåningen till allmänheten växte med 2,5 procent i årstakt under andra halvåret 2024. En ökning jämfört med det första halvåret 2024 då tillväxttakten var betydligt lägre. De svenska bankernas utlåning till allmänheten uppgick till 8.600 miljarder vid utgången av fjärde kvartalet 2024.
Konsumtionskreditföretagen
Konsumtionskreditföretagen, leasingbolagen och värdepappersbankerna sticker ut med en tillväxt på cirka 9 procent. De 15 konsumtionskreditföretagen har dock fortsatt störst andel problemlån av samtliga kategorier, men nivåerna är fortfarande låga jämfört med banker i övriga Europa. Konsumtionskreditföretagen har det också tufft med lönsamheten där hälften gick med förlust under 2024.
Den Svenska Bankmarknaden
Även om det rör sig så smått är den svenska bankmarknaden fortsatt koncentrerad, där sju banker står för mer än 80 procent av utlåningen till allmänheten. Under det senaste årtiondet har dock storbankernas andel av utestående lån minskat något, främst på bolånemarknaden.
Kostnadseffektivitet och Problemlån
De svenska bankernas kostnadseffektivitet, mätt som kostnader i relation till intäkter (K/I-tal), har minskat något sedan 2023 drivet av att kostnaderna har ökat mer än intäkterna, främst på grund av ökade administrativa kostnader snarare än ökade personalkostnader. Andelen problemlån ökade för de flesta kategorierna, men från låga nivåer. För den svenska banksektorn som helhet ligger nivåerna högre än tidigare, men fortfarande lågt i jämförelse med banker i övriga Europa, konstaterar Finansinspektionen.
I slutändan visar det senaste årets utveckling på den svenska bankmarknaden en komplex bild med både ökade vinster för vissa aktörer och minskade för andra, allt medan konkurrensen på bolånemarknaden fortsätter att vara hög. Det kommer att vara intressant att följa utvecklingen under de kommande åren för att se hur de svenska bankerna anpassar sig till de förändrade marknadsförhållandena och de utmaningar som kommer med dem.
